Sex år med svensk spellicens – så ser marknaden ut

Den 1 januari 2019 trädde den nya spellagen i kraft. För första gången kunde internationella operatörer ansöka om en svensk licens och betala skatt i Sverige i stället för att verka under lösare jurisdiktioner utomlands. Bakom reformen låg en målsättning som alla Sveriges regeringar efter den har hållit fast vid: att så stor del av svenskarnas spelande som möjligt ska ske hos licensierade aktörer under svensk tillsyn.

Måttet kallas kanalisering, och målet är satt till 90 procent.

10 procent kort

Enligt den senaste rapporten ligger kanaliseringsgraden för den samlade marknaden mellan 72 och 82 procent, beroende på mätmetod. Spannet är en del av problemet: det finns ingen etablerad standard för hur kanalisering ska beräknas. Myndighetens egen uppskattning bygger på en kombination av marknadsdata, betalflöden och tips från allmänheten.

Parallellt publicerar branschorganisationer och opinionsinstitut egna mätningar som utgår från internettrafik eller spenderad tid på respektive typ av webbplats. Tillsammans ger metoderna ett genomsnitt på omkring 80 procent – fortsatt tio procentenheter under det uppsatta målet.

Det som ändå fungerar

Samtidigt har regelverkets andra ben – konsumentskyddet – vuxit sig starkare över åren. I slutet av 2025 var runt 134 500 personer avstängda via det nationella avstängningsregistret, en ny rekordnivå och en ökning med omkring tre procent jämfört med kvartalet innan. Systemet är obligatoriskt för licenshavarna att ansluta sig till och stänger samtidigt ute den som registrerat sig på samtliga svenskt licensierade spelsajter.

Det är en spegelbild som är värd att notera. Där regelverket fångar upp allt fler i ena änden – i form av verktyg för självavstängning, insättningsgränser och tresekundersregeln på spelautomater – fortsätter det i den andra att tappa spelare till aktörer utanför systemet.

Skatten formar utbudet

Bakom marknadens siffror ligger en ekonomisk arkitektur som i detalj styr hur licenshavarna agerar. Spelskatten, som höjdes från 18 till 22 procent den 1 juli 2024, tas ut på behållningen– skillnaden mellan spelarnas samlade insatser och utbetalda vinster. Ju högre utbetalningsgrad ett spel har, desto mindre behållning återstår att beskatta – men också desto mindre marginal för operatören. En lägre utbetalningsgrad ger omvänt bättre marginaler men en mindre attraktiv spelupplevelse.

Den här balansakten går i branschen under begreppet payout engineering, och det är där en stor del av den strategiska kalibreringen sker. Varje licenshavare måste hela tiden väga återbetalningsprocent mot lönsamhet, samtidigt som den bredare regulatoriska ramen sätter gränser som det inte går att konkurrera bort. Välkomstbonusar får erbjudas endast en gång per spelare, tresekundersregeln begränsar spelhastigheten och bonusvillkoren måste vara transparenta och gälla i minst sextio dagar.

Det lämnar ett begränsat utrymme för differentiering. Det som återstår är utbudets bredd, användarupplevelsen och – i förlängningen – hur operatören lyckas hålla kvar spelaren inom det svenska systemet.

En internationell aktör i ett nationellt ramverk

Videoslots är ett exempel på en internationell operatör som valt att verka inom den svenska licensmodellens ramar. Bolaget grundades 2011 och var en av aktörerna som i samband med omregleringen 2020 beviljades svensk spellicens. Utbudet omfattar i dag över 12 000 speltitlar, vilket gör det till ett av de bredare bland svensklicensierade kasinon.

Det är en position som säger något om riktningen i branschen: bredd i utbudet, snarare än aggressiva bonusar eller hög spelhastighet, har blivit den viktigaste konkurrensparametern för aktörer som vill växa inom ramarna. Det är också ett av de svar som licensmodellen, medvetet eller inte, har pressat fram.

En balansakt utan slut

Den svenska licensmodellen är ingen färdig konstruktion. Kreditförbudet, som trädde i kraft den 1 april 2026, är det senaste tillskottet i en rad skärpningar sedan omregleringen. Fler diskuteras: bland annat kring marknadsföring, insatsgränser och tillstånd för spelprogramvara. Varje ny regel ska vägas mot kanaliseringsmålet: för strängt och snävt och fler spelare flyttar till den olicensierade marknaden, för löst och konsumentskyddet urholkas.

Att nära 30 miljarder kronor nu omsätts inom det reglerade systemet är inget självändamål. Men det är en indikation på att en betydande del av spelandet har flyttat dit lagstiftaren ville ha det. Frågan under de kommande åren blir om de sista tio till tjugo procentenheterna går att hämta hem utan att rubba balansen mellan skydd, skatt och utbud.