När de översta lagren med förgiftad jord eller hela glasdeponin fraktats bort kan växter som till exempel lin, rölleka och brunsenap användas för att göra marken säker, föreslår professor William Hogland vid Linnéuniversitetet. Han är eldsjälen bakom ett projekt som nyligen tilldelats 400 000 kronor för att i samarbete med forskare i Ukraina och de tre baltiska staterna vidareutveckla idéerna.
-Man kan göra snygga parker av detta som kan bli turistattraktioner helt enkelt, säger han till TT.
Tanken är att involvera glaskonstnärer som kan ställa ut skulpturer och att det hela ska ske i samarbete med lokala företag som kan producera och bidra med exempelvis fontäner, broar och stenskulpturer.
-Det finns hur många idéer som helst.
Markerna runt gamla glasbruk brukar utöver bly och kadmium även innehålla arsenik. Där kan också finnas koppar och färgpigment. Hittills har bara någon enstaka deponi sanerats och då har jordmassorna körts iväg till en avfallsanläggning. Men nu undersöks också hur man med ny teknik ska kunna återvinna glas ur deponierna och hur bly och glas därmed kan separeras.
Om glasbruksparkerna byggs är målet att de ska bli turistattraktioner. Därför kommer man att välja renande växter som passar bra estetiskt i kombination med glasföremål och den övriga omgivningen under hela sommaren.
Växter som renar marken från bly: Trift, knylhavre, sareptasenap, rödven, krypven, svartsenap, vildtobak, solros och korn.
Växter som renar marken från kadmium: Rölleka, korgvide, lin och gräslök.
Växter som renar marken från arsenik: Brunsenap och svartsenap.
Växter med generellt renande verkan: Raps, humle, fårsvingel och asp.
Källa: Examensarbete av David Isberg och Fredrik Hellström, Sveriges Lantbruksuniversitet.