Sedan 1986 ställer SOM-institutet vid Göteborgs universitet frågor om inställningen i olika samhällsfrågor. Med det underlaget som grund har Patrik Öhberg studerat om det sker en ökad polarisering mellan män och kvinnor.
– I dessa tider då vi talar mycket om polarisering, pratar vi också om skillnader mellan män och kvinnor. Därför ville jag titta på hur skillnaderna mellan könen utvecklas, säger han.
Han konstaterar att skillnaden mellan könen i synen på att ta emot färre flyktingar endast var två procent 1990. I dag är den tio procent.
Större skillnad på politisk placering
När det gäller var man placerar sig på den politiska höger-vänster-skalan har det också skett en förändring. 1990 var skillnaden mellan könen en procent. Nu är den nio procent.
Detta tyder på att det skett en förskjutning över tid.
Patrik Öhberg säger att det finns en del som talar för att jämlikheten inte gör män och kvinnor mer lika varandra, utan snarare tvärtom.
– En teori lyder: ju friare vi är att göra våra val, desto större skillnader. Samtidigt ser vi att i takt med att allt fler kvinnor kommit in i det politiska livet har skillnaderna mellan vilka frågor män och kvinnor jobbar med minskat.
Med det som utgångspunkt har han studerat hur skillnader mellan kvinnors och mäns åsikter i ett antal frågor utvecklats: Det handlar om frågor som sex timmars arbetsdag, jämställdhet, inställning till offentlig sektor och privatisering samt miljöpolitik.
När det kommer till sextimmarsdag så har kvinnor varit betydlig mer positivt inställda till det under de senaste 20 åren. Inställningen hoppar lite upp och ned – men i princip lika mycket samtidigt för både män och kvinnor.
– Där kan vi inte se en ökad polarisering. Kvinnor är mer positiva än män, men skillnaden är konstant över tid, säger Patrik Öhberg.
Jämställdhet viktigare nu än då
Frågan om ökad jämställdhet följer ett liknande mönster. Det finns en skillnad mellan könen. Men det ligger på en konstant nivå.
– Män tycker att jämställdhet är viktigare 2018 än vad de tyckte 1993. Det gör kvinnor också.
Samma sak med "minska offentlig sektor" eller "privat sjukvård". Mäns och kvinnors inställning uppvisar ungefär samma mönster.
Så också med miljöfrågan. Det finns skillnader så tillvida att kvinnor vill att vi ska satsa mer på ett miljövänligt samhälle, men de varken minskar eller ökar.
Däremot finns en skillnad vad gäller var man placerar sig på den politiska höger-vänsterskalan. Kvinnor har alltid definierat sig som mer vänster och det har ökat med tid.
– Skillnaden har ökat, framförallt på senare tid. Tidigare följdes de åt mer, säger Patrik Öhberg.
Samma sak gäller flyktingfrågan, kvinnor och män har tidigare följts åt. Nu börjar det glida isär lite grand.
– Det finns en tydlig skillnad vad gäller flyktingfrågan och Sverigedemokraterna. En teori är att det är stigmatiserande att vara sverigedemokrat och män bryr sig mindre om det än kvinnor. Om Sverigedemokraterna blir mer rumsrena, så skulle det kunna leda till att fler kvinnor blir sverigedemokrater, säger Patrik Öhberg.
