De fyra partierna M, KD, L och SD är nu överens om en klimatpolitisk väg framåt. Överenskommelsen har förhandlats fram och nått en sådan enighet mellan regeringen och SD att den läggs till i Tidöavtalet.
Överenskommelsen innebär att Sverigedemokraterna, som tidigare varit mycket kritiska, nu kommer att skriva under de svenska klimatmålen om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Överenskommelsen ska också omfatta delmål, men dessa ska ses över.
Köpa rätt att släppa ut
Partierna har dock fortsatt olika syn på hur klimatmålet ska kunna uppnås. Sverigedemokraternas Martin Kinnunen tycker inte att omsvängningen i inställningen till klimatmålen är så dramatisk. För hans parti är det fortsatt viktigt att målet 2045, och även etappmålen, inte nås på bekostnad av Sveriges eller den enskilde svenskens ekonomi. Och den viktigaste lösningen är kärnkraften.
– Man kan konstatera att leveranssäker energi är grundläggande i omställningen. Och jag kan också säga att flexibiliteten till andra länder inom ramen för ESR är grundläggande om klimatomställningen ska kunna uppnås, säger Martin Kinnunen.
ESR är en del av klimatmålen i EU och reglerar hur alla medlemsländerna ska minska sina utsläpp fram till 2030, alltså hur mycket det är okej att släppa ut per år inom vissa områden, så som transport. Klarar ett land inte detta, väntar stora böter från EU.
”Sverige straffas”
Martin Kinnunen tycker att Sverige ”straffas” jämfört med andra EU-länder då vi inte har fått tillgodoräkna oss utsläppsminskningar som genomfördes före 2005. Han och regeringen vill nu använda sig av den flexibilitet som ESR erbjuder: möjlighet att köpa rätt att släppa ut mer på hemmaplan – om man investerar i minskade utsläpp i något annat land. För Tidöpartierna är detta nu en prioriterad fråga.
En del av överenskommelsen är att energimyndigheten ska få i uppdrag att leta upp ”lämpliga projekt” utomlands som skulle kunna sälja utsläppsrätter till Sverige.
– Ska vi uppnå de här kriterierna har ju jag svårt att se hur det skulle kunna ske utan flexibilitet till andra länder, säger Martin Kinnunen.
Vad ska Sverige göra om ingen vill sälja utsläppsrätter till oss?
– Utan en fungerande marknad så kan det bli svårt att klara detta för hela Europa, då får man nog ta ett snack, det ska ju ske en översyn av ESR-förordningen. Om det här blir för utmanande, blir nog många länder i Europa tvungna att diskutera saken. Norge som ju också är med på den här förordningen har meddelat redan nu att de måste utnyttja den här flexibiliteten, säger Martin Kinnunen.
Från miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtaris (L) sida heter det att ”Sverige ska ta större ansvar för omställningen globalt”.
– Det är ett arbete som jag redan har påbörjat. Jag har varit i Colombia och pratat med folk där om vilka utsläppsminskningar de vill göra men inte har råd att göra eller saknar kompetens att göra. Då kanske Sverige kan bistå med tjänstemän från svenska myndigheter eller med pengar.
– Nu öppnar vi upp för möjligheterna att köpa utsläppsrätter inom andra delar av EU. Jag ser ingen anledning till att vi skulle undvika att använda dessa metoder, säger Pourmokhtari.
Och lägger till:
– Utsläppen stannar inte vid landsgränserna.
LÄS MER:Få koll på klimatmålen
