Tre månader efter höstterminens start förra året saknades fortfarande 158 barn i de kommunal grundskolorna i Göteborg. Skolorna hade inte lyckats få kontakt med barnens vårdnadshavare eller kunnat säkerställa en skolgång på annat håll.
Grundskoleförvaltningen fick under hösten i uppdrag att revidera riktlinjerna för hur skolorna ska hantera elevernas skolplikt vid längre utlandsvistelse. Nu finns ett färdigt förslag med nya riktlinjer som grundskolenämnden ska ta ställning till.
– Tidigare har mycket av det här arbetet varit en tolkningsfråga. Så ska det inte vara, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), kommunalråd och ordförande i grundskolenämnden.
Det här innebär förslaget
Tjänstemännens förslag innebär att skolan senast en vecka efter att en elev är frånvarande utan känd orsak gör en orosanmälan. Finns en oro kring eleven ska en anmälan göras direkt. Det är skolans ansvar att på alla sätt de kan försöka få kontakt med vårdnadshavarna.
Finns det dessutom en misstanke om brott ska skolan även göra en polisanmälan, såvida det inte finns en hundraprocentig verifiering att socialtjänsten har gjort det. Tidigare har det funnits en osäkerhet om vem som har ansvaret.
Till detta kommer skolans ansvar att anmäla till Skatteverket och Försäkringskassan.
– Det finns ju ekonomiska incitament att ha barnet fortsatt inskrivet i skolan trots att man varaktigt befinner sig utomlands, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka.
Det kan till exempel handla om rätten till barnbidrag. Är man utomlands längre än sex månader har man i regel inte längre rätt till barnbidrag eller föräldrapenning.
Den sista punkten handlar om att använda viten mot föräldrar som bryter mot skolplikten. Vite kan utkrävas så fort förvaltningen har anledning att tro att föräldrarna medvetet håller eleverna borta från skolan utan giltig anledning.
– Den möjligheten har funnits i många år men aldrig tillämpats. Jag tror att man inte riktigt vetat hur man ska gå tillväga, men nu blir det glasklart hur och när man kan kräva vite, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka.
Vissa andra kommuner har genom åren dömt föräldrar till böter för att bryta mot skolplikten. I Varberg krävde kommunen nyligen en familj på 82 000 kronor för sammanlagt 41 missade skoldagar.
I Göteborg kommer elevernas vårdnadshavare att få informationsblad där alla regler ska vara tydligt beskrivna. I tjänstemännens förslag nämns dock inga summor gällande vitet.
Lövgärdesskolan en förebild
Med undantag för utkrävandet av vite har Lövgärdesskolan redan arbetat enligt de nya föreslagna riktlinjerna. Under hösten hade de ingen elev som varit borta mer än tre månader sedan skolstarten.
– Genom åren har vi jobbat med att fånga upp elever som inte kommer tillbaka efter lov eller försvinner under terminer, säger Marika Andersson, rektor på Lövgärdesskolan.
Hon förklarar att de använt sig av alla sökvägar. Om vårdnadshavarna inte nås på telefon så försöker de nå barnet via sociala medier, klasskompisar, ringer på dörren och så vidare.
– Sen har vi de här rutinerna med att kontakta myndigheter för att se om det finns signaler på att de har flyttat, vi pratar med bostadsbolagen för att höra om det finns indikationer på att de sagt upp bostaden, säger Marika Andersson och tillägger att de har ett nära samarbete med socialtjänsten.
Det enda som de inte har gjort sedan tidigare är delen som handlar om vite.
– Det tycker jag är jätteintressant att det börjat komma upp. Möjligheten har alltid funnits men de senaste åren har vi inte pratat om det alls. Och tyvärr är det ofta först när pengar blir inblandade som frånvaron tas på allvar. Jag tror att det kan bli bra, för det är också ett sätt att signalera att du fråntar ditt barn rätten till utbildning.
Hon tänker sig också att om det blir ett konkret fall någonstans i Göteborg så kommer uppgifter om det att sprida sig och visa att det inte bara är snack.
Marika Andersson ser inte att de nya uppdraget kommer att innebära ett merarbete för skolan.
– Vi gör ju redan det här!
Rädd att fler skräms bort
Bergsjöskolan är en av de skolor där flest barn saknades tre månader efter terminsstarten i augusti.
Rektorn Monzer El-Sabini är inte övertygad om att de nya riktlinjerna kommer att hjälpa skolan att hitta fler barn som lämnar landet.
– Däremot kommer det att ställa mer krav på skolan för att fullfölja riktlinjerna. Vi kommer självklart att göra det, men det kommer att ta tid från elevhälsan att jobba med administrationen och anmälningar kopplade till dessa barn.
Känner vårdnadshavarna till reglerna så tror han i och för sig att det kan hindra barn från att vara borta långa perioder, men avgörande för att vårdnadshavare ska ta till sig informationen är att den blir tydlig och finns översatt till språk som de förstår. Alla har inte svensk bakgrund.
Här måste förvaltningen hjälpa skolan och få ut informationen i olika kanaler, anser Monzer El-Sabini och påminner samtidigt om det sammanhang resorna sker i.
– Det är många som redan är oroliga för den typen av anmälningar som skolan gör. Med de nya riktlinjerna ser jag mycket mera oro framför mig. Anmäler vi mer så vet jag inte vad som händer med tilliten mellan skolan och vårdnadshavarna – samtidigt som det förstås är vårt uppdrag.
Redan i dag letar Bergsjöskolan aktivt på olika sätt efter barn och vårdnadshavare som försvinner. Monzer El-Sabini berättar om förra året, då var skolan i kontakt med många försvunna barns vårdnadshavare. De hade flyttat till bland annat London, Somalia, Irak och Dubai. Han har haft kontakt med flera av familjerna därefter och menar att det ofta handlar om spontana och inte så välplanerade resor.
– Det har funnits en oro hos dessa familjer till följd av desinformationen om socialtjänsten. Det finns mycket rädsla samtidigt som den politik vi har gör att flera inte känner sig välkomna och söker sig vidare.
En av familjerna kom senare tillbaka, men har lämnat Sverige en andra gång. Familjen som flyttade till Dubai bor numera i Tyskland. ytterligare en familj bor kvar i Syrien. Ibland är familjerna också splittrad och barnen flyttar mellan mamman och pappan som bor i olika länder.
Monzer El-Sabini påminner samtidigt om att Bergsjöskolan har flera elever som kommer från Europa och andra länder där föräldrar jobbar här som arbetskraftsinvandrare i kanske sex månader, åker tillbaka till sitt hemland och ibland inte kommer hit igen. Till dessa kommer gruppen med romska barn som rör på sig en del. Han berättar att den här terminen har flera familjer återvänt till Sverige, framförallt från det forna östblocket.
Rektorn: Risk att föräldrarna bryter kontakten
Familjer är beredda att flytta ofta och testa olika ställen i jakten på en plats där de kan landa. Monzer El-Sabini frågar sig därför om fler anmälningar är lösningen på barnens frånvaro.
– Föräldrarna kanske klipper kontakten helt med oss då, men jag kan inte svara på vad som är rätt.
I stället ser han samarbetet med socialtjänsten som centralt.
– Det fungerar jättebra, och nu har förvaltningen valt fyra skolor i Nordost som kommer att ha en särskild kurator som enbart jobbar med närvaro efter att socialtjänsten sökte och fick särskilda bidrag för detta. Det är jättekul.
Möten med föräldrar och olika grupper fån civilsamhället där de träffar föräldrar och kan stilla deras oro och avfärda myter ser han också som avgörande.
– Vårdnadshavare behöver möta och höra socialtjänsten på neutral mark, det vill säga skolan. Där kan vi förklara att vi inte vill komma åt dem utan snarare säkerställa att barnen inte far illa, säger Monzer El-Sabini.
Artikeln har tillfogats en rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att skolan kan utkräva vite av föräldrar efter tre månader när skolpliktsutredningen från skolans sida avslutas. Rätt ska vara att vite kan utkrävas så fort förvaltningen har anledning att tro att föräldrarna medvetet håller eleverna borta från skolan utan giltig anledning.
LÄS MER:158 elever saknas i Göteborg efter skolstarten i augusti
LÄS MER:36 elever saknas på Sjumilaskolan efter sommarlovet
LÄS MER:Skarp kritik för bristande skolpliktskontroll
LÄS MER:Så jobbar Lövgärdesskolan för att hindra barn från att försvinna
