På tisdagen höll regeringen en pressträff med anledning av hoten mot den inre säkerheten i Sverige. Bakgrunden är den höjda terrorhotnivån och terrordådet i Bryssel då två svenskar sköts ihjäl.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) berättade att regeringen nu har skickat ett brev till EU-kommissionen samt Spanien, som håller i ordförandeklubban i EU.
Regeringen kräver att EU ska göra mer mot inre säkerhetshot och listar i brevet fyra områden där arbetet kan utvecklas.
Det handlar om att förstärka den inre säkerheten inom Schengenområdet, utöka informationsutbyte mellan medlemsländernas databaser, intensifiera kampen mot terrorfinansiering samt att EU:s migrations- och asylpakt ska antas.
Att ni listar de här fyra punkterna i brevet till EU. Är det en kritik mot hur det ser ut idag?
– Ja. Det är klart. Det här är ju punkter som vi listar i ljuset av en samhällsutveckling som ingen kan vara tillfreds med. Och vår inre säkerhet är i hög grad beroende av effektivitet både på EU-nivå, men också i alla medlemsstater.
Vill värna om den fria rörligheten
Maria Malmer Stenergard påpekar att det är viktigt för regeringen att behålla den fria rörligheten inom EU. Men det kräver att arbetet fungerar i alla medlemsländer så väl som centralt på EU-nivå.
Förhoppningen är att de svenska kraven ska prioriteras på agendan till EU:s ministerråd i december.
– Vi vill naturligtvis i bredare bemärkelse föra upp frågorna på dagordningen. Alla länder måste prioritera våra säkerhetsfrågor, säger hon.
Den utpekade terroristen i Bryssel Abdesalem Lassoued hade först utvisningsbeslut i Sverige, men omlokaliserade sig trots det inom i EU till Belgien.
Även där utvisades han, men kunde fortsatt bo och verka i landet.
Maria Malmer Stenergard konstaterar att EU inte är starkare än sin svagaste länk.
– I det konkreta fallet med det befarade terrordådet i Bryssel hade ju personen de facto fått lämna Sverige och borde ha lämnat unionen, men gjorde inte det av olika skäl. Här måste ju alla göra sina delar för att säkerställa det och för att vi ska kunna behålla den fria rörligheten inom unionen.
Medborgarskapsansökningar kopplas till hotbild
På tisdagsmorgonen skrev regeringen samt SD i en debattartikel i SvD att Säpo ser rekordmånga ansökningar av svenska medborgarskap som kopplas till olika typer av säkerhetshot. Förra året var den siffran 490. Under 2023 har siffran redan i oktober passerat 600.
Med anledning av detta har regeringen lämnat in en proposition till riksdagen med skärpningar av lagstiftningen om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. Det handlar bland annat om fler grunder för att kunna återkalla uppehållstillstånd.
Justitieminister Gunnar Strömmer säger att han inte kan gå in på varför Säpo sett en så markant ökning just i år.
– Vi kan bara konstatera att det är så bilden ser ut. Det understryker naturligtvis betydelsen av att arbeta både systematiskt med helheten, men också på ett effektivt sätt på individnivå för att kunna hantera de fallen så att hoten inte realiseras.
Regeringen avser också att förlänga det tillfälliga beslutet om inre utlänningskontroller.
LÄS MER:Ulf Kristersson om dådet i Bryssel: ”Riktad terrorattack mot svenskar”
