Trots att lagen skärptes så sent som 2022 så har antalet utvisningsdomar på grund av brott inte ökat. Nu föreslår regeringen och SD ytterligare lagskärpningar.
– Sverige har historiskt hanterat utländska brottslingar med silkeshandskar. Nu plockar vi av dem, säger SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.
Även migrationsminister Johan Forssell (M) konstaterar att det är ”slutdaltat”.
– Vi får Nordens tuffaste regelverk när det gäller brottsutvisningar, säger han.
I dag kan en utländsk brottsling bara dömas till utvisning om fängelsestraffet är minst sex månader eller om det finns återfallsrisk. Enligt Forssell så har bara 6,3 procent av alla domar strängare än böter mot utlänningar också innefattat utvisning.
Forssell (M): ”Är rimligt”
Regeringen föreslår nu att huvudregeln ska vara att alla straff strängare än böter ska kombineras med utvisning.
Är det rimligt att bli utvisad om man döms till en månads fängelse för stöld eller narkotikabrott?
– Det är rimligt för att brottsoffren ska få upprättelse, säger Forssell.
– Och det är rimligt för att markera att kommer man till Sverige för att begå brott, då väljer man bort att vara en del av vårt land.
Fakta: Brotten som kan ge utvisning
- I dag krävs minst sex månaders fängelse för att dömas till utvisning. Nu vill regeringen att alla straff strängare än böter också ska innebära utvisningsbeslut för utländska medborgare.
- Det skulle exempelvis kunna gälla något av följande brott: rattfylleri, ringa misshandel, ringa narkotikabrott, olaga hot, hemfridsbrott.
- Alla är brott med böter eller kortare fängelsestraff i straffskalan.
- Fängelse finns också i straffskalan för till exempel ringa stöld (snatteri), skadegörelse och olovlig körning, även om fängelse är ovanligt vid dessa brottsrubriceringar.
Källa: Polisen, riksdagen, Åklagarmyndigheten.
Domstolarna ska inte heller längre få avstå från att döma till utvisning bara för att det finns små utsikter att just då verkställa utvisningen. Bedömningen av om det finns verkställighetshinder ska bara göras efter avtjänat straff.
Domstolarna kommer däremot även efter lagskärpningen att behöva ta hänsyn till den åtalades anknytning till Sverige. Men kraven för att anknytningen ska bedömas väga tyngre än skäl för utvisning höjs.
500 – till 3 000 utvisningar
Utredningen som ligger till grund för lagskärpningarna har bedömt att effekterna blir att antalet personer som döms till utvisning på grund av brott ökar från dagens cirka 500 varje år till 3 000.
– Det kommer att få stora konsekvenser. Många i den här gruppen är väldigt brottsaktiva och kommer inte längre att kunna begå brott i Sverige, säger Forssell.
Men även om antalet utvisningsdömda utländska brottslingar blir betydligt fler än i dag, så kan det fortfarande finnas hinder för att verkställa utvisningarna.
Det kan till exempel handla om länder där de utvisades liv skulle vara i fara. Det kan också handla om att mottagarländerna inte tar emot dem, om utvisningen sker mot personens vilja.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.
Fakta: Lagförslaget om brottsutvisningar
- Straff strängare än böter ska som huvudregel leda till utvisning.
- Åklagarna ska vara skyldiga att yrka på utvisning i sådana fall.
- Domstolarna ska inte avstå från att döma till utvisning för att verkställighetshinder just då föreligger.
- Anknytning till Sverige kan fortfarande vara skäl mot utvisning, men kraven för det höjs.
- Dagens högre krav för att få utvisa dem som kom till Sverige före 15 års ålder tas bort.
- Återreseförbuden för brottsutvisade blir längre.
- Straffen för att bryta mot återreseförbud skärps.
- Mord, dråp, våldtäkt, grov misshandel och grova vapenbrott ska leda till utvisning även för personer med flyktingstatus, som enligt internationella konventioner har högre skydd mot utvisning än andra.
Källa: Regeringen
