Anna-Greta Leijon föddes 1939. Hon var under flera omgångar statsråd i socialdemokratiska regeringar, bland annat arbetsmarknadsminister.
1987 blev hon justitieminister, men tvingades avgå redan året därpå i samband med den så kallade Ebbe Carlsson-affären.
Leijon var bland annat ansvarig för utvisningsbeslutet av de terrorister som deltog i ockupationen av den västtyska ambassaden i april 1975. Senare greps en tysk terrorist för planer på att kidnappa Anna-Greta Leijon. Under kodnamnet ”Operation Leo” skulle en grupp terrorister använda henne för att tvinga den västtyska regeringen att släppa åtta terrorister från tyskt fängelse.
Leijon var engagerad i jämställdhetsfrågor och var 1974–76 ordförande i Delegationen för jämställdhet. Efter sin tid som aktiv politiker var hon generaldirektör och chef för Arbetsmiljöinstitutet, styrelseordförande för Sveriges Television och chef för Skansen.
Anna-Greta Leijon blev 84 år.
Hon blev 84 år.
Ebbe Carlsson-affären
Ebbe Carlsson var en bokförläggare som avslöjades med att driva en utredning om mordet på Olof Palme, vid sidan av den formella polisutredningen. Han kände Hans Holmér, som inledningsvis ledde polisens utredning, väl och hade goda kontakter i regeringen.
Säpo försåg honom med både livvakt och hemliga handlingar.
Carlsson, som var övertygad om att kurdiska PKK låg bakom mordet, träffade under våren 1988 justitieminister Anna-Greta Leijon flera gånger. I maj skrev hon ett rekommendationsbrev till honom där brittiska myndigheter uppmanades att dela med sig av uppgifter med koppling till Iran.
Samma dag som Expressen avslöjade affären – den 1 juni 1988 – stoppades Carlssons livvakt i tullen med olaglig avlyssningsutrustning.
Inför hotet om misstroendeförklaring i riksdagen avgick Leijon den 7 juni.
Även rikspolischefen Nils-Erik Åhmansson och Säpochefen Sune Sandström tvingades avgå så småningom.
Ebbe Carlsson dömdes senare till böter för varusmuggling.
Frågorna om vem som visste vad och vad syftet med avlyssningen var besvarades aldrig.