Strax intill E20 i Alingsås ligger ett gatukök vars skylt har fått många passerande bilister att tappa fokus en sekund: Bögens korvmoj. Den som blir nyfiken och googlar namnet blir dock inte mycket klokare.
Här finns en historia att berätta, tänkte vi på Göteborgs-Posten, och började gräva i arkiven.
Gatuköket ifråga har funnits sedan sextiotalet och hette från början Kristineholmskiosken. Så länge folk kan minnas har den dock kallats för ”Bögens”. För nio år sedan beslöt den dåvarande ägaren att kiosken formellt skulle heta vad alla ändå kallade den.
Smeknamnet kommer från gatukökets ursprungliga ägare, som vi kallar för Lars. Men detaljerna har varit oklara och följaktligen gett upphov till spekulationer. Kom Lars kanske från Bögared, eller handlade det om att han släppte in folk bakvägen?
Sanningen, visar det sig, är inte märkligare än att han var homosexuell.
Och här trodde vi att berättelsens kärna var avtäckt. Tills vi träffade Hans Fredriksson, ordförande för Alingsås Släktforskarförening. Tanken var att få mer lokalhistoriskt kött på benen, men i förbifarten berättade Hans något som fångade vår uppmärksamhet.
– Här fanns hans kiosk innan åtalet, säger Hans och pekar mot stadsparken Plantaget.
– Efter det fick han väl stänga, och då försvann den nog.
Det visar sig att Lars under 40- och 50-talet hade andra kiosker, innan gatuköket intill E20 var påtänkt.
Som många andra Alingsåsbor – åtminstone de lite äldre – har Hans Fredriksson hört historierna om Lars.
– Någon sa att han försvann från Plantaget eftersom han var anmäld för att ha varit på pojkar. Det var ju på 50-talet någon gång och mer än så vet jag inte, säger han.
I podden Bögens korvmoj kan vi berätta om ”Lars” första kiosk, som han byggde bredvid pojkhemmet Skärsbo strax utanför Alingsås. Samma barnhem stod inledningsvis i centrum när de systematiska övergreppen på svenska barnhemsbarn avslöjades i mitten av 00-talet.
I närheten fanns också Pojkebo, en gård som tillhörde ungdomsorganisationen KFUM där Lars var så kallad pojkledare.
Men det här är inte bara en historia om en man från Alingsås, utan också om ett annat Sverige.
I podden följer vi rättsprocessen som Lars genomgick, typisk för 50-talet men med inslag som är minst sagt anmärkningsvärda idag.
En av de medverkande är Jens Rydström, professor emeritus i genusvetenskap. Han resonerar bland annat om den egentliga orsaken bakom åtalet mot Lars.
– Ryktena om den här mannen hade förekommit väldigt länge, men ingen brydde sig om att göra någonting åt det. Det var först när man blev rädd för de homosexuella som man ingrep, säger han.
