Pigghajar har funnits i Sverige i över 70 miljoner år. Dagens svenska pigghaj, kan bli lika gammal som en människa och föder levande ungar.
Arten har länge betraktats som den vanligaste av de hajar som förekommer i Svenska vatten. Numera är dock populationen rödlistad som akut hotad och ändå är det tillåtet att fiska efter pigghaj. Den svenska kvoten år 2009 är 73 ton och sedan årsskiftet har tolv fartyg/fiskare fått tillstånd att fortsätta bedriva ett riktat fiske.
Pigghajarnas historia går tillbaka in i dinosauriernas era. Fossila tänder av pigghaj har hittats i södra Sverige och dessa är runt 70 miljoner år gamla. Genom de följande tidsperioderna har de här hajarna överlevt utmaningar i form av klimatförändringar, predatorer, konkurrenter och massutdöenden.
Pigghajen Squalus acanthias har länge betraktats som den vanligaste av de hajarter som förekommer i svenska vatten. Andra arter som enligt litteraturen beskrivs som inhemska är sillhaj, småfläckig rödhaj, gråhaj, blåkäxa, brugd och håkärring. Flera av dem är fredade i Svenska vatten sedan 2006.
Pigghajen är den sista hajarten i Svenska vatten där ett fiske ur ekonomisk synvinkel fortfarande anses motiverat. Köttet exporteras främst till Danmark och Tyskland men saluförs även i Sverige som nordsjöål eller havsål.
Extra känslig
Pigghajen blir upp till 75 år gammal och föder levande ungar. Den tar tolv år på sig att bli könsmogen, och honorna föder mellan en och 20 ungar vartannat år. Graviditetsperioden är således bland de längsta i hela djurriket.
Dessa egenskaper gör arten extra känslig mot ett fisketryck. Ett bestånd kan kollapsa relativt snabbt varefter det tar mycket lång tid innan återhämtning sker.
Isabella Lövin beskriver i sin uppmärksammade bok Tyst hav från 2007, hur nordamerikansk pigghaj under 90-talet såldes till Storbritannien som torskersättning i den Engelska rätten fish and chips. Fisket kraschade inom kort och amerikanska myndigheter införde drastiska begränsningar.
Riktade fisken efter haj har genom tiderna visat samma mönster till exempel Nordatlantens sillhajfiske, Irlands brughajfiske, Virginias brunhajfiske, Nicaraguas tjurhajfiske och så vidare.
Redan år 2003 kom en rapport som visade att Nordostatlantens population av pigg- hajar hade minskat med 95 till 98 procent sedan mitten av 1970-talet.
Den internationella organisationen IUCN har i den så kallade Röda listan, klassificerat Nordatlantens östliga population av pigghaj som akut hotad. Nästa steg på skalan är utrotad i vilt tillstånd.
EU-kommissionen har i sitt förslag från 2009 föreslagit nollkvot för pigghajen. Man grundar sig då på den senaste bedömningen från ICES och från kommissionens egen vetenskapliga tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen STECF.
När Ministerrådet skulle ta beslut i frågan gick emellertid Frankrike och England emot kommissionens råd. Beslut togs och en kvot på 73 ton gavs till Sverige.
I Fiskeriverkets författningssamling 2007:38 står det i början av § 9 i att det är förbjudet att fiska pigghaj. Lite längre ner i samma paragraf, framgår det dock att man kan fiska pigghaj utan hinder, bara du är yrkesfiskare och tidigare haft tillstånd.
Sedan årsskiftet har man från myndighetens sida utfärdat tillstånd till tolv personer att bedriva riktat fiske på pigghaj. Dessutom är det tillåtet att landa pigghaj som bifångst i trålfisket.
Märklig policy
Vad har man då för policy när man av EU får en kvot på en art som är akut hotad? I nuläget pågår en principdiskussion inom fiskeriverket hur man bör resonera vid dessa situationer, uppger en talesman för myndigheten.
Det står också att man inte får fiska upp individer större än 100 cm. Detta låter i och för sig vettigt på grund av att värdet av stora honor är vida känt inom fiskevården. En intressant uppgift från 1921 är dock att pigghajarna i Nordsjön sällan blir över 100 cm.
Minimimått saknas för pigghaj vilket innebär att fångsten av både honor och hanar domineras av små individer som ännu inte blivit könsmogna.
När fiskeriverkets generaldirektör Axel Wenblad på en Miljömålskonferens i Falkenberg 2009, får frågan om varför man tillåter fiske efter pigghaj medger han att det är ett mindre lyckat beslut. Han räknar dock med att all form av pigghajfiske skall ha upphört år 2010. Man går stegvis tillväga eftersom man måste ta hänsyn till de socioekonomiska aspekter som kan påverka yrkesfiskarna säger Axel Wenblad.
Sverige borde föregå med gott exempel och redan 2009 sätta ett totalt fiskeförbud i Svenska vatten för den akut hotade pigghajen. Sverige bör också i förhandlingar verka för ett förbud inom EU. Konsumenter kan påverka genom att inte köpa eller konsumera pigghaj i någon form.
Jan-Erik S Månsson, evolutionsbiolog, miljöskyddsinpektör, Falkenbergs kommun
Ingemar Alenäs, kommunekolog, Falkenbergs kommun