Det är lördag eftermiddag och full fart hemma hos Christel och Juliette Divert Le Moine i närheten av Place de la Bastille i centrala Paris. Deras 2,5-årige son Michka skulle egentligen sova middag nu, men kör en enmansorkester där han spelar och slår på ett mini-piano, kastrullock och färgglada leksakslådor.
Katten Tsétsé halvsover som vanligt på bordet intill. Det är inte för inte som hon döpts efter tsetseflugan som sprider en parasit som orsakar sömnsjuka, förklarar designern och frilansskribenten Juliette Divert Le Moine och skrattar.
Hon och Christel Divert Le Moine, som skriver om mode och textil, träffades och förälskade sig för sex år sedan.
– Jag kände redan efter tio dagar att jag kunde gifta mig med dig, säger Juliette Divert Le Moine och tittar på sin fru.
– Men hon sa nej och mitt hjärta krossades.
Christel Divert Le Moine är snabb med att förklara sig:
– För mig var det för traditionellt med giftermål, men jag var så förälskad i Juliette så jag kunde såklart gå med på det.
Detta var 2013 och året då Frankrike gjorde det lagligt för homosexuella par att gifta sig. Dåvarande president François Hollande lovade även att göra det möjligt för samkönade par att skaffa barn via assisterad befruktning i landet. Men löftet sköts på framtiden.
– För oss var Hollande en fegis. Frankrike är lite som Italien. Det tar lång tid att genomföra sociala reformer, säger Christel Divert Le Moine.
Nu, sex år senare, vill landets president Emmanuel Macron och hans regering införa en lag som ger alla kvinnor under 43 år rätt till fertilitetsbehandlingar via staten. Under den nuvarande franska lagen har bara heterosexuella par som varit tillsammans i minst två år den rätten.
– Det handlar om att ta bort den diskriminering som har funnits mot lesbiska par och ensamstående kvinnor. Regeringen vill skapa trygghet för alla familjer, säger Frankrikes jämställdhetsminister Marlène Schiappa och fortsätter:
– Det här ligger mig varmt om hjärtat för jag tänker på alla dessa kvinnor som har väntat i flera år på att skaffa barn.
Söker sig utomlands i jakten på hjälp
Fram tills nu har dessa kvinnor tvingats åka till länder som Belgien, Danmark och Spanien som redan erbjuder dessa procedurer. Det innebär ekonomiska, administrativa och psykologiska utmaningar.
Det vet inte minst Christel och Juliette Divert Le Moine som valde Belgien. Dit går Thalys snabbtåg, eller ”baby-Thalys” som det ibland skämtsamt kallas på grund av att många fransyskor åker dit för att få hjälp med att skaffa barn.
– Vi tänkte att det var absurt och diskriminerande att vi skulle behöva åka till Belgien för att skaffa barn eftersom den franska lagen inte tillåter oss att göra det här, säger Juliette Divert Le Moine.
Hon och hennes fru räknar med att de har lagt motsvarande över 40 000 kronor på provrörsbefruktningen, så kallad IVF. Tågresor, hotellnätter, mediciner och undersökningar är bara några av utgifterna.
– Att skaffa barn innebär redan mycket stress, men så måste du dessutom vara orolig för att tåget inte ska vara försenat och många andra saker, säger Juliette Divert Le Moine.
Anonym pappa
Men både hon och Christel tycker ändå att de har varit lyckligt lottade jämfört med flera andra par. De var båda frilansare vid den tiden och kunde vara flexibla. Dessutom lyckades de bli gravida efter tredje IVF-behandlingen medan de har vänner som försökt över tio gånger.
Lille Michka är döpt efter en rysk gammal barnsaga om en teddybjörn som har tröttnat på att vara ett gosedjur. Istället vill han vara fri och göra bra saker i livet.
– Jag gillar verkligen namnet, säger Juliette och stryker sonen över det blonda håret.
Kanske blir pojken mer rödlätt längre fram. Det enda de vet om spermadonatorn är att han är rödhårig. Det var deras önskemål, eftersom Christel har den hårfärgen. De föredrar att mannen ska vara anonym.
– Den här mannen valde att lämna sperma för att vara hjälpsam, inte för att han vill bli pappa. Och jag vill inte att den här mannen ska existera som en slags vålnad i våra liv, säger Juliette.
Den nya lagen som lagts fram kommer att sätta stopp för spermadonatorers anonymitet. Barnen ges därmed möjlighet att få reda på sin pappas identitet när de fyller 18 och blir myndiga.
När det kommer till fadersrollen är det just detta som är kärnan i den kritik som har riktats mot lagförslaget. Kritikerna, som framförallt hör till konservativa och religiösa grupper, menar att förslaget ”berövar barnet en far”.
Tusentals demonstrerade
I början av oktober, genomförde La Manif pour Tous – en sammanslutning av flera organisationer – en massprotest mot lagförslaget i Paris där runt 75 000 personer samlades, enligt forskningsföretaget Occurrence.
Barnfamiljer och äldre dominerade folkmassan. Förutom Parisare hade folk bussats in från andra delar av landet.
De viftade med gröna och röda flaggor med texten: ”liberté, égalité, paternité” (frihet, jämlikhet och faderskap) som refererar till det kända franska republikanska slagordet liberté, égalité, fraternité där det sista ordet betyder broderskap. Andra höll plakat med texten "Marchons Enfants" som anspelar på de första orden i den franska nationalsången Marseljäsen.
För demonstranterna står den franska traditionella heteronoma familjestrukturen på spel.
– Det var fler deltagare än vi förväntade oss. Det var en stor succé, säger La Manif pour Tous ordförande Ludovine de La Rochère när GP träffar henne på ett kafé i det välbärgade femtonde distriktet i västra Paris några dagar senare.
– Vi har försökt få till en dialog med presidenten de senaste två åren, men utan resultat. Så då återstod det bara att inta gatorna, fortsätter hon.
Ludovine de La Rochère och hennes medarrangörer planerar redan nya protester i Paris och på andra platser i Frankrike.
– Vi kommer att göra allt för att lagförslaget inte ska genomföras, men vi kommer att göra det på ett fredligt sätt såklart.
Hon menar att det är bråttom och att de agerar utifrån barnens bästa.
– Vi kommer alla från en mamma och en pappa och vi behöver veta var vi kommer ifrån. Se bara på de som är adopterade, många av dem letar efter sina rötter, säger hon och understryker biologiska skillnader mellan män och kvinnor och deras olika roller i föräldraskapet.
"Det handlar om barnens rätt till en pappa"
Ludovine de La Rochère är katolik, men säger att hennes kamp inte är religiös. Hon har även beskyllts för att vara homofob. Under åren 2012 och 2013 stod hon bakom de stora demonstrationerna mot lagen om samkönade äktenskap i Frankrike. Vissa protester lockade runt 300 000 deltagare, enligt polisen.
– Under de sju åren som jag har arbetat med det här har jag aldrig sagt något negativt om homosexuella. Det har inte alls med det att göra, utan det handlar om barnens rätt till en pappa. Folk kallar oss homofobiska bara för att undervärdera vår organisation.
Hon har själv fyra barn och säger att hon förstår kvinnors barnlängtan.
Vad säger du till de kvinnor som inte hittar en lämplig man att skaffa barn med?
– Jag tror att om man verkligen vill skaffa barn hittar man en partner. Och vi vet alla att det är jättesvårt att skaffa barn på egen hand.
Ludovine de La Rochère oroas också över att lagförslaget ska leda till att surrogatmödraskap införs. Det råder förbud mot det i Frankrike.
– Macron säger idag att han är emot det, men vem vet vad som händer om några år, säger hon innan hon måste hon rusa iväg till en intervju med franska radiokanalen France Inter. Ämnet är hett debattstoff i de franska medierna och splittrar landets politiker.
President Emmanuel Macrons och hans parti La République En Marche har stöd från partier på vänsterkanten, men möter hårt motstånd från vissa politiker i högerpartiet Republikanerna. Dessutom har Marine Le Pens ytterhögerparti Nationell samling krävt en folkomröstning om frågan.
Merparten positiva till lagförslaget
Men motståndarna representerar ingen majoritet i Frankrike. Enligt en Ifop-undersökning är mellan 65 och 68 procent av fransmännen positiva till att erbjuda fertilitetsbehandlingar även till lesbiska par och singelkvinnor.
Paret Christel och Juliette Divert Le Moine säger sig inte ha utsatts för negativa kommentarer eller påhopp på grund av de är två mammor. Men de hoppas att den nya lagen ska normalisera synen på homosexuella föräldrar.
– Lagen säger att våra familjer existerar. Och det kan underlätta för homosexuella barn som växer upp att veta att man kan vara homosexuell och gifta sig, skaffa barn och vara supertråkig som alla andra barnfamiljer, säger Juliette Divert Le Moine och skrattar.
Sonen Michka börjar plötsligt gråta högljutt. Det är hög tid för eftermiddagsvilan innan de parisiska lördagsaktiviteterna fortsätter.
FAKTA: Nytt lagförslag i Frankrike
Franska regeringen vill införa en lag som ger alla kvinnor under 43 år rätt till fertilitetsbehandlingar, som till exempel IVF-behandling och insemination, via staten. Under den nuvarande franska lagen har bara heterosexuella par som varit tillsammans i minst två år den rätten.
Homosexuella män inkluderas inte i den nya lagen utan hänvisas till surrogatmödraskap i länder där det är lagligt, som i USA eller Storbritannien.
Debatten om lagförslaget inleddes i det franska parlamentet i slutet av september och har röstats igenom i den franska nationalförsamlingen. Men flera turer och omröstningar kvarstår innan den blir lag. Det räknas ske först i början av nästa år.
Franska staten räknar med att lagförslaget kommer att gynna cirka 2000 kvinnor per år.
Det här möjliggör också för kvinnor i 35-årsåldern att frysa ned och spara obefruktade egna ägg för att kunna bli med barn senare i livet. Idag ges den rätten bara till kvinnor som genomgår behandling som kan påverka deras fertilitet, som strålbehandling mot cancer.
I den nya lagen ingår flera andra delar som rör den bioetiska sfären, som artificiell intelligens, organtransplantation och embryonala stamceller.
FAKTA: Så ser lagen ut i Sverige.
Sedan 2005 får samkönade (lesbiska) par hjälp genom offentlig finansiering med assisterad befruktning. Det kan handla om insemination eller om provrörsbefruktning (IVF) med donerade spermier.
Från den 1 april 2016 gäller det även för ensamstående kvinnor upp till 40 år.
IVF (In-vitro-fertilisering) är en vanlig behandling i Sverige för ofrivillig barnlöshet. Vid en sådan behandling plockas ägg ut och befruktas utanför kroppen. Ett befruktat ägg kallas för embryo och några dagar efter befruktningen sätter läkaren in embryot i livmodern. Där fortsätter det förhoppningsvis att växa och utvecklas till ett barn.
Från 1 januari i år är det även tillåtet med både dubbeldonation (både äggceller och spermier är donerade) eller embryodonation (donation av ett redan existerande embryo). Det innebär att kvinnan som bär barnet inte har något genetiskt släktskap till det.
Barn som kommit till med donationer av äggceller eller spermier i Sverige har rätt att vid 18 års ålder ta redan på vem donatorn är.
Det finns flera europeiska länder som har mindre strikta regler än vad Sverige har, till exempel när det kommer till kvinnans ålder. Därför åker många till länder som Danmark, Estland, Finland och Polen.
