I Nato har alla 30 medlemmar veto att säga nej till nya länder och därför har nu personer som Erdoğan i Turkiet, Orbán i Ungern och Duda i Polen Sveriges medlemskap i sina händer. Alla tre har ofta kritiserats från svenskt håll för inskränkningar i mänskliga rättigheter och domstolar och media.
Kroatiens president har varit ute och viftat om ett nej, men hans roll är mer av ceremoniell karaktär och han kan därmed inte direkt hota Sveriges och Finlands medlemskap.
En som däremot sitter på den makten är Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, 68.
– Säger han till parlamentet att rösta nej kommer de att rösta nej, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet (Ui).
Kraven från Erdoğan handlar om att Sverige ska terrorstämpla den kurdiska milisen YPG, känd för att ha befriat Kobane och Raqqa från IS under Syrienkriget, och utlämna en rad personer till Turkiet.
Erdoğans nej handlar mycket om att visa sig stark inför sina egna medborgare inför valet nästa år i Turkiet, enligt Hallenberg, som påpekar att det inte blir enkelt med en inflation på 70 procent i landet. Mycket handlar också om USA, det mäktigaste landet i Natokretsen.
– Han är sur gubben Erdoğan, för att han inte uppmärksammas av USA:s president Biden. Han har inte blivit inbjuden.
Hallenberg tror inte att Turkiet kommer att sätta sig emot i slutändan, eftersom USA backar Sverige och Finland, och de relationerna är för viktiga. Men det kan bli fråga om eftergifter. Eller en inbjudan till Vita huset där Biden ger Erdoğan beröm.
Makt, pengar och betong
Samtidigt kastas meningsmotståndare i Turkiet i fängelse, alla kurder ska klassas som terrorister, och media kontrolleras allt hårdare.
Kurdo Baksi, svensk-kurdisk journalist och debattör, beskriver Erdoğan som en man som älskar betong, att bygga stora, tunga grejer.
– Men framför allt: pengar och makt blir han aldrig mätt på, sådana män blir alltid farliga.
Ger Sverige efter för Erdoğans krav skulle vårt anseende dala i världen, menar Baksi.
– Då skulle Sverige inte stå för det fria ordet längre, vi skulle svika kurderna och det skulle se ut som att Sverige viker sig för en despot.
– Jag tror inte att Sverige går med på det här.
Hur ser du på att Erdoğan har makt över Sveriges medlemskap?
– Det är förfärligt. När en despot som Erdoğan utsätter Sverige för påtryckningar så undrar man ju hur Nato kan acceptera att ha med en sådan person, som dessutom förtrycker kurderna och vägrar erkänna folkmordet i Armenien. Jag tycker att Nato borde ha ett majoritetsbeslut eller ett tvåtredjedelsbeslut i sin mekanism så länderna kan utesluta Turkiet, redan i går, säger Baksi.
Allan Widman, som sitter i försvarsutskottet för Liberalerna och länge verkat för ett svenskt Natomedlemskap, vill att Turkiet utesluts.
– När Turkiet gick med var situationen en helt annan, och man ska nog inte utesluta att Natoländerna för en diskussion så småningom, kring, ”visst vi kontrollerar när länderna blir medlemmar, men vad gör vi om vi får en komplikation när någon är medlem?”, säger han.
Men i dag finns det inga mekanismer för att utesluta ett land från Nato. Och väl inne i försvarsalliansen finns inga krav på att länderna ska agera demokratiskt.
– Jag tycker inte att det är bra, hade det varit EU hade någon form av reaktioner skett. Men så långt har inte Nato kommit ännu, säger Widman.
Länder som Turkiet, Ungern och Polen kan alltså fortsätta vandringen i en allt mer repressiv riktning utan att riskera att uteslutas.
– Turkiet är av stort strategiskt intresse för Nato. Därför kommer Natoledare att vara kompromiss-inriktat med Turkiet, säger Hallenberg.
Turkiet gränsar mot ett väldigt instabilt område, här finns amerikanska flygbaser och en möjlighet för turkarna att kontrollera sunden som leder in i Svarta havet. Man är nära Syren, nära Irak. En oerhört strategisk position som gör att USA och övriga Natomedlemmar gärna vill ha landet med i Nato, konstaterar Hallenberg.
Fotboll och kompromisslöshet
Men det är inte bara Turkiet som ses som ett problematiskt land inom Nato. Även Ungern, som också ingår i EU-kretsen, kan räknas in i den kretsen, anser liberalen Allan Widman.
Ungern har många gånger fått kritik för den allt mer hårdföra riktning man slagit in på, och inom EU-systemet har man hotats med indragna bidrag på grund av detta. Framför allt handlar det om kontrollen över medierna, domstolarna och inte minst anti-hbtq-politiken, där det i princip är förbjudet att tala offentligt om homosexualitet eller transpersoner.
Ungerns president, 58-årige Viktor Orbán, var en mäktig figur som stack ut hakan redan före murens fall i slutet av 80-talet när han som ledare för Fidesz gick ut och krävde demokratiska val och att Sovjetunionen skulle lämna Ungern.
Åren som följde vandrade han allt längre ut på den nationalkonservativa banan, och det Ungern han styrt i åratal är inte så demokratiskt längre.
– I ungdomen hade han en dröm om att bli fotbollsspelare. Han har kört på, han vill vinna. Och han är ju ovillig till kompromisser. Så var det redan under tidigt 90-tal, säger Ungernkännaren och förläggaren Peter Karlsson, som har rötter i landet.
”Ett med systemet”
Efter ett enormt folkligt missnöje mot det styrande socialistiska partiet vann Viktor Orbán och hans Fidesz en storseger 2010 – och kunde då ändra grundlagar, och ta makten över universitet, institutioner och företag.
– I praktiken betyder det att de kan styra institutionerna i evighet även om de skulle förlora ett val, säger Karlsson.
Han säger att Orbán blivit ett med systemet. En person som anses omöjlig att lyfta bort.
Även Polen, Natoland sedan 1999 och med i EU sedan 2004, har omvärldens ögon på sig. Från svenskt håll och inom EU har kritiken varit omfattande mot Polens allt mer konservativa riktning, något som styrande Lag och rättvisa med president Andrzej Duda, 50, och regeringschef Mateusz Morawiecki, 53, ofta lastats för. Det har handlat om minskat oberoende för domstolar, restriktiva abortlagar och kritiserade hbtqfria-zoner.
”Att vissa konservativa områden i Polen deklarerat s.k. ”hbtq-fria zoner” är djupt stötande” skrev till exempel utrikesminister Ann Linde (S) i ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen.
Polen sluter upp bakom Sveriges ansökan.
Ser fram emot samarbete
Den socialdemokratiska regeringen i Sverige har, efter riksdagspartiernas gemensamma analys av säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina, gjort bedömningen att ett medlemskap i Nato är det bästa för att trygga Sverige.
Regeringen gör nu allt för att hitta en lösning i konflikten med Turkiet.
Statsminister Magdalena Andersson (S) sa i ett tal nyligen att Sverige ser fram emot att samarbeta med Turkiet i Nato.
– Samarbetet kan bli ett nytt och viktigt element i vår bilaterala relation.
Appreciate today’s talk with Turkish President @RTErdogan on Sweden’s NATO application. We look forward to strengthening our bilateral relations, including on peace, security, and the fight against terrorism.
— SwedishPM (@SwedishPM) May 21, 2022
LÄS MER:Så blir svenska försvarets roll i Nato: ”Har unika förmågor”
LÄS MER:Sverige kan tvingas göra eftergifter till Turkiet för att bli insläppta i Nato
LÄS MER:L-toppen vill att Turkiet utesluts från Nato
LÄS MER:Så går det till när Sverige går med i Nato
Länderna och EU
Polen och Ungern är med i EU och flera gånger har hotats av att få EU-medel indragna då man inte anses leva upp till rättsstatens principer.
Framför allt har det handlat om att man anses begränsa yttrande- och föreningsfriheten och ökar den politiska styrningen av rättsväsendet.
Turkiet har länge velat gå med men EU har hittills stängt dörren.
Missa inte det senaste om valet 2022
Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
