Sociala medier fylls av strandbilder och tidningarna visar upp perfekta bikinikroppar. Om man har ett problematiskt förhållande till kropp och mat kan det lätt förstärkas under sommarmånaderna.
– Under de varma månaderna förväntas man exponera sin kropp och det kan vara stressande för många. Det blir mer fokus på hur man ska se ut, säger Friida Jakobsson från Frisk och Fri, riksföreningen mot ätstörningar.
Under sommaren har Frisk och Fri en stödtelefon dit man kan vända sig med frågor. De ordnar också öppna träffar för drabbade och anhöriga, där man kan träffa andra som varit i samma situation.
– Flera personer som får hjälp under terminerna mejlar oss med frågor om var de kan vända sig under sommaren, säger Friida Jakobsson.
Läs mer:”Anorexi är en riktigt dålig kompis”
För samtidigt som kroppshetsen ökar, minskar möjligheterna att få hjälp. Göteborgs-Posten har varit i kontakt med fem ätstörningsavdelningar i regionen och samtliga har lägre kapacitet än vanligt under sommaren. I Uddevalla går verksamheten på halvfart eftersom personalen har semester. På Södra Älvsborgs sjukhus är öppenvården öppen hela sommaren men slutenvården stänger ner en vecka. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har slutenvården sommarstängt i fyra veckor.
– Det är synd för ju fortare man får hjälp, desto lättare har man att bryta sitt beteende. Många drar sig för att söka hjälp så när man väl gör det är det tufft att höra att man är välkommen tillbaka till hösten, säger Friida Jakobsson.
Läs mer:Behandlar ätstörning på ett ovanligt sätt
Marie Carlsson är verksamhetschef på Barn- och ungdomspsykiatrin på Sahlgrenska. Hon upplever att deras patienter tycker det är okej att vara utan vård några sommarveckor.
– Våra patienter är i skolåldern och de vill ofta göra andra saker på sommaren, säger hon.
Patienterna på slutenvården skrivs ut när avdelningen stänger, men det finns andra möjligheter för de som verkligen behöver.
– Man kan alltid besöka dagvården. Och är man väldigt avmagrad kan man bli inlagd på vår akutavdelning eller hänvisad till vuxenpsykvården, säger Marie Carlsson.
För att få bukt med ätstörningar tror Friida Jakobsson att det behövs mer resurser inom vården. Hon menar också att vi behöver ändra vår människosyn.
– Vi lever i ett prestationsinriktat samhälle där man ska vara snygg, duktig och ha många fritidsintressen. Jag tror att vi måste uppmärksamma att en människas värde inte ligger i vad hon gör utan vad hon är.
Fakta: Ätstörningar
- Ätstörningar börjar ofta i tonåren.
- Anorexi förekommer hos en procent av alla kvinnor mellan 13 och 30 år. Bulimi är något vanligare med två procent.
- Numer finns också diagnosen UNS som innebär att man inte lever upp till alla kriterier för anorexi eller bulimi, men ändå har ett problematiskt förhållande till mat och kropp. Det beräknas vara minst lika vanligt som de två övriga diagnoserna tillsammans.
- Av alla psykiska sjukdomar har ätstörningar högst dödlighet, antingen genom att kroppen inte klarar av undernäring eller genom självmord. Var tionde vuxen med ätstörning har någon gång försökt ta sitt liv.
