På lördag har ett år gått sedan attacken mot skolan Kronan i Trollhättan. En 21-årig man attackerade elever och personal på skolan med svärd och kniv. Tre av dem avled av sina skador. Gärningsmannen sköts ihjäl av polisen.
GP har gjort en rundringning till 60 västsvenska skolor. Skillnaderna i hur de reagerat efter attacken är stora. Till exempel på Nyboskolan i Tibro har man inte ändrat några rutiner, säger rektor Mikael Barkman:
– Den dag det hände var lärarna lite fundersamma på om vi behövde göra något. Men vi bedömde att vi inte behövde göra något på skolnivå då, säger han.
Större kontroll
Gemensamt för många skolor är att man blivit mer noggrann med att kontrollera om främmande personer rör sig i skolbyggnaderna. Skolan är inte allmän plats, besökare avvisas om de inte anmäler sig och får en besöksbricka.
Låssystem har bytts ut på några skolor, till exempel Altorpsskolan i Herrljunga.
– Efter en fortbildningsdag för all personal, där polisens insatsledare från Trollhättan deltog, beslöt vi om ett antal förändringar. Tidigare hade vi ett digitalt system för låsning som en annan instans skött, nu har vi sett till så att vi själva kan låsa hela skolan via våra datorer vid ett angrepp, säger dåvarande rektor Malin Lindberg.
Flera skolor har också låst vissa dörrar efter attacken, kanske bara lämnat huvudingången olåst.
Övar på inrymmning
Flera av skolorna har använt Skolverkets material Väpnat våld i skolan som utgångspunkt för en översyn av säkerhetsrutinerna. Många av dem tar därifrån upp begreppet inrymning som något man diskuterat, gjort en plan för eller till och med övat. Det betyder alltså att inte utrymma skolan vid ett angrepp, utan att klasser låser in sig i skolsalar och/eller barrikaderar sig.
– Vi övade inrymning vid en arbetsplatsträff där polisen deltog vid övningen, säger Cecilia Widh Persson, rektor på Hedeskolan i Kungsbacka. I ett rollspel agerade två personer förövare och attackerade skolan.
Efteråt hade man gruppdiskussioner där man diskuterade vilka förväntningar som finns på skolpersonalen i en sådan situation.
– Polisen var tydlig med att oavsett handlingsplaner så är det svårt att agera kallsinnigt i ett skarpt läge. Men vi har försökt träna oss på det också. Vid nästa arbetsplatsträff är det dags igen.
Inspiration från USA
Men inrymning är inte okomplicerat. Hur ska man veta om ett larm gäller in- eller utrymning?
– Under åren har vi varit på studiebesök i USA och Kanada där man ibland har två larm, ett för inrymning och ett för utrymning, säger Anders Hurtig, rektor på Torpskolan i Lerum. Men i svenska barn är det hårt rotat att kommer det ett larm så går man ut – vi ändrar inte på det. Däremot behåller vi allanropet, högtalarsystemet, till alla klassrum.
Tobias Ekenstråle på Göteborgsföretaget Svensk Skolsäkerhet ser problem med inrymning:
– I Skolverkets skrift lyfts inrymning fram som en lösning. Men mot en dedikerad gärningsman är det väldigt problematiskt att låsa in sig i lokaler som inte är gjorda för det. Föreställ dig själv ett klassrum som är låst, med en klass inuti. Polisen är x antal minuter bort och utanför står en gärningsman som har bestämt sig för att ta sig in, säger han.
Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, vill inte uttala sig säkert om inrymning:
– Det är vanskligt att säga exakt hur en inrymning ska gå till. Det går inte att säga att en inrymning garanterar någons säkerhet, det fungerar väldigt olika i olika byggnader och vid olika situationer.
Många myndigheter inblandade
Sedan attacken mot Kronan har Skolverket arbetat med att eventuellt uppdatera stödmaterialet Väpnat våld.
– Det gjordes två polisutredningar efter dådet. När de var klara träffade vi Polismyndigheten, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting för att se om händelsen lärt oss något som gjorde att vi behövde ändra i vårt material. Under hösten ska vi utvärdera hur det tagits emot och använts i skolorna och i början av nästa år ge besked om materialet behöver revideras eller ej, säger Hugo Wester.
Skolattacker i Sverige
Svenska skolattacker är mycket ovanliga men några har ägt rum.
Kungälv 1961: En person sköt vilt på en skoldans, sju skadades varav en dödligt.
Sundsvall 2004: På en gymnasieskola knivhöggs två personer av en skolkamrat, den ena avled. Förövarens avsikt ska ha varit att attackera fler.
Malmö 2004: En planerad skolskjutning stoppades.
Malmö 2013: skjutvapen hittades på ett skoltak.
Dessutom har händelser där grovt våld riktats mot enskilda elever inträffat.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap bedömer att sannolikheten för en skjutning eller liknande attack på en svensk skola är en vart tionde år.
