Protester i Kiev under tisdagen efter att Zelenskyj undertecknat en kritiserad lagändring.
Protester i Kiev under tisdagen efter att Zelenskyj undertecknat en kritiserad lagändring. Bild: Alex Babenko/AP/TT

Zelenskyj svänger – lägger fram nytt lagförslag

På onsdagskvällen har uppskattningsvis 10 000 ukrainare demonstrerat mot president Volodymyr Zelenskyjs nya anti-korruptionslagstiftning.
Enligt dagstidningen Kyiv Post är det de största demonstrationerna sedan Euromaidanprotesterna 2014.
Demonstrationerna sker trots att presidenten under dagen gått ut med att han ska ta fram ett nytt reviderat lagförslag som ska bevara oberoendet för landets antikorruptionsorgan.

ANNONS

På onsdagskvällen går demonstrationerna i Ukraina mot landets starkt kritiserade nya anti-korruptionslagstiftning in på sin andra dag.

Enligt engelskspråkiga ukrainska tidningen Kyiv Post har uppskattningsvis 10 000 demonstranter protesterat i huvudstaden. Trots att demonstrationer förbjudits sedan Rysslands invasion 2022, och trots att president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen gick ut med att han kommer ta fram en ny och reviderad lagstiftning.

Demonstranterna, många unga i tonårs- och 20-årsåldern, kräver veto om att lagen ska upphöra.

Krigsveteraner håller skyltar med texten: ”Vi kämpar för Ukraina, inte för er straffrihet”. Bild: Efrem Lukatsky

Det är ännu oklart vad som ska skilja det nya lagförslaget från det som röstades igenom på tisdagen, men enligt Zelenskyj ska landets rättsväsende och antikorruptions-institutioner presentera en ny gemensam handlingsplan inom två veckor.

ANNONS

”Naturligtvis har alla hört vad människor har sagt i dag – på sociala medier, till varandra och på gatorna. Detta är inte förgäves. Vi har analyserat alla farhågor, alla aspekter av vad som behöver förändras och vad som behöver intensifieras”, skriver presidenten på Telegram och fortsätter:

”Det viktigaste förblir att inte förlora landets enighet i att få slut på kriget och att stoppa den ryska ondskan”.

Stora protester

Lagändringen som antogs av parlamentet på tisdagen innebär att Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå (Nabu) och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten (Sapo) hamnar under direkt ledning av riksåklagaren, som utses av presidenten.

Trots presidentens tillkännagivande om att anti-korruptionslagen ska ska omarbetas är Kievs gator fyllda med demonstranter även på onsdagkvällen. Bild: Efrem Lukatsky

Zelenskyj har tidigare försvarat lagändringen och framfört att den nya rättsliga ramen behövs för att slå hårdare ner på korruptionen och lovar att utarbeta en handlingsplan för att ta itu med ”svagheter” inom systemet.

Kritik från EU

Även från EU har kritiken varit kraftig.

”Ordförande von der Leyen uttryckte stark oro över konsekvenserna av lagändringarna, och hon har bett den ukrainska regeringen om förklaringar”, säger Guillaume Mercier, talesperson för EU, i ett uttalande och fortsätter:

”Respekt för rättsstatsprincipen och kampen mot korruption är grundpelare inom EU. Som ett kandidatland förväntas Ukraina att upprätthålla de principerna till fullo. Det kan inte bli någon kompromiss”.

Sverige också kritiskt

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) stämmer in i kritiken och säger att den nya lagen ”väcker allvarliga frågor om de korruptionsbekämpande myndigheternas oberoende”.

ANNONS
”Våra hjältar dog inte för korruption” har en kvinna skrivit på en skylt vid onsdagskvällens demonstration. Bild: Efrem Lukatsky

Enligt Anastasia Radina, ordförande i parlamentets antikorruptionskommitté och parlamentsledamot för Zelenskyjs regeringsparti Lagändringen öppnar för politisk inblandning i utredningar.

EU:s utvidgningschef Marta Kos anser att ”oberoende organ som Nabu och Sapo är grundläggande för Ukrainas väg mot EU.”

Ukraina och Ryssland överens om fångväxling

Parallellt med uppståndelsen om anti-korruptionslagstiftningen har under onsdagskvällen delegater från Ryssland och Ukraina träffats i Turkiet för att förhandla.

Demonstranter utanför Volodymyr Zelenskyjs kontor. Bild: Efrem Lukatsky

Enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass ska det mötet ha varat i cirka 40 minuter och mynnat ut i en överenskommelse om utbyte av fångar. Enligt nyhetsbyrån AFP handlar det om 1 200 krigsfångar från vardera sida.

Mötet i Istanbul var den tredje samtalsrundan mellan länderna, och länderna har även vid tidigare samtal kunnat enas om fångutbyten.

Läs mer
Joakim Magnå/TT
TT
ANNONS