”Ockupanterna kapitulerade, och insatsen genomfördes utan infanteri och utan förluster på vår sida”, skriver Volodymyr Zelenskyj på X om det obemannade intagandet av en rysk position – enligt presidenten det första sådana i Ukrainakriget.
Lars Forssell, FOI-forskare specialiserad på obemannade flygande system och drönarskydd, betonar att mycket är okänt gällande den specifika insatsen. Men det kan vara historiskt.
– Jag känner inte till att obemannade markfordon och flygande fordon tidigare intagit en befäst fiendeställning i ett ”riktigt krig”, så att säga.
Samtidigt är det inte oväntat.
– Jag blir inte jätteöverraskad. De obemannade systemen, både på marken och flygande, går framåt och blir mer och mer kapabla.
Skyddar människoliv
Numera finns det obemannade markrobotar som styrs av AI – helt utan mänsklig inblandning – men Forssell gissar att det i Ukrainafallet handlar om fjärrstyrda system.
– Det beror på hur komplicerad terrängen är, om det är mycket stora stenar eller öppna fält, säger han.
Enligt Zelenskyj har ukrainskutvecklade markbaserade robotsystem på tre månader utfört fler än 22 000 uppdrag vid fronten.
”Det handlar om högteknologi som skyddar det högsta värdet – människolivet”, skriver han i X-inlägget, som är ett utdrag ur ett tal han höll till ukrainska vapentillverkare i måndags.
”Bättre och bättre”
Fördelarna är stora, konstaterar Lars Forssell.
– Du kör en maskin – det behöver inte gå en person först och skjuta och riskera att bli skjuten. Det minskar riskerna för den egna personalen.
De automatiserade och robotiserade systemen väntas bli allt fler och alltmer kapabla.
– Skyttegravarna kommer nog finnas där ändå, men generellt sett kan man nog utgå från att andelen obemannade system kommer att öka, säger Forssell.
– De kommer att bli bättre och bättre och mer och mer självkörande.
Fakta: Fjärrstyrd krigföring
Begreppet fjärrstyrd krigföring omfattar olika typer av attacker som genomförs på avstånd, utan behov av soldater på marken.
Drönarangrepp är kanske det mest vanligt förekommande. Då styrs attackdrönare av soldater som följer förloppet på en skärm, ofta på långt avstånd, och beskjuter sina mål med en knapptryckning.
Även andra typer av militära fordon kan styras på avstånd, så som obemannade stridsvagnar och bulldozrar.
Cyberangrepp ingår också i begreppet: attacker mot datasystem, nätverk och digital infrastruktur som kan sjösättas fjärrstyrt och på stora avstånd.
Det finns även automatiserade vapensystem, något som blir alltmer vanligt. Systemen kan upptäcka och välja ut attackmål med begränsad eller ingen mänsklig tillsyn.
AI-system för övervakning brukar också ingå i begreppet fjärrstyrd krigföring.
