Ett transportplan på väg att landa på en av Storbritanniens baser i EU-landet Cypern i början av mars.
Ett transportplan på väg att landa på en av Storbritanniens baser i EU-landet Cypern i början av mars. Bild: Petros Karadjias/AP/TT

Vem skyddar vem i EU? – ”Vore bra med en manual”

EU-länderna ska skydda varandra i kris och krig. Men hur funkar det egentligen?
Nu ska skyddsartikeln testas och tydliga instruktioner tas fram.

ANNONS

I EU-fördragets särskilda skyddsartikel, 42.7, fastställs att medlemsländerna är skyldiga att ställa upp för varandra om någon utsätts för ett väpnat angrepp.

Men riktigt hur det ska fungera är oklart, inte minst eftersom de flesta också är med i Nato och därmed omfattas av – och förlitar sig på – militäralliansens motsvarighet, artikel 5.

Nu ska ändå EU-paragrafen testas. En övning ska hållas i maj under utrikeschefen Kaja Kallas ledning med medlemsländernas säkerhetsansvariga ambassadörer i Bryssel. Tanken är sedan att följa upp med ett övning på försvarsministernivå.

Handbok på gång

EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius vill se en ”handbok”.

– Det vore bra att ha en manual som folk kan konsultera för att veta vem de ska kontakta, vilka resurser som finns tillgängliga och hur detta ömsesidiga bistånd ska genomföras och levereras, säger Kubilius i en intervju med nyhetsbyråsamarbetet European Newsroom (ENR) där även TT ingår.

ANNONS

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) är positiv – men betonar att det inte ska handla om att göra samma sak som Nato.

– Vi får inte glömma att det är Nato som är vår försvarsallians. Men det är klart att det är viktigt att vi tittar på hur vi kan stötta varandra för de fall det skulle behövas, säger utrikesministern.

Oro på Cypern

En diskussion om skyddsartikeln hölls när EU:s stats- och regeringschefer hade toppmötesmiddag på Cypern i torsdags.

Inte minst var det viktigt för värdlandet, ett av bara fyra EU-länder som inte är med i Nato. Samtidigt ligger man också i ett minst sagt konfliktladdat område, bara knappt 20 landmil från Syrien och Libanon – något som märktes tydligt när drönare damp ner på en av Storbritanniens två baser på Cypern under inledningen av USA:s och Israels bombningar av Iran.

– Alla är överens om att när ett medlemslands suveränitet hotas kan det inte vara en fråga om ”om”, utan ”hur fort”. Vi måste förvandla skyddsartikeln till en fungerande mekanism, sade president Nikos Christodoulides på en presskonferens efteråt.

Oro över USA

Hur USA har agerat under nygamle presidenten Donald Trump spelar också in, då många EU-länder grubblar på om USA fortsatt går att lita på när det gäller Natos artikel 5.

ANNONS

– Vi har ingen anledning att ifrågasätta deras åtaganden enligt artikel 5, men deras retorik är djupt skadlig, konstaterar utrikesminister Malmer Stenergard.

EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius under Folk och Försvars Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen i januari.
EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius under Folk och Försvars Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen i januari. Bild: Henrik Montgomery/TT
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard på väg in till ett EU-möte i Luxemburg i tisdags.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard på väg in till ett EU-möte i Luxemburg i tisdags. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta: EU:s skyddsartikel

Artikel 42 punkt 7 i Lissabonfördraget, EU:s grundlag, lyder: "Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik."

Skyddsartikeln har endast åkallats en gång, av Frankrike efter terrordåden i Paris den 13 november 2015.

Fotnot: Artikel 51 i FN-stadgan handlar om allas rätt till självförsvar

Wiktor Nummelin/TT
TT
ANNONS