Inför 2025 beslutade Sveriges regering att avsätta 800 miljoner kronor, av Utrikesdepartementets medel, i bistånd till krisen i Gaza och regionen. Hittills har 330 miljoner kronor av dessa betalats ut.
Majoriteten av pengarna har gått till humanitära partners i Gaza. Exempel på dessa är Unicef, WFP och ICRC.
150 miljoner kronor har gått till FN:s humanitära landfond – en paraplyorganisation som samlar in bistånd och fördelar ut dessa dit behoven för tillfället är som störst.
Utöver biståndet som går via UD ges även bistånd från Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, som arbetar på regeringens och riksdagens uppdrag.
Hittills i år har Sida fördelat drygt 245 miljoner kronor i humanitärt stöd till landet, vilket kategoriseras som akut hjälp. Även om Gaza är Sidas högsta prioritet omfattas även Västbanken av biståndet.
– I Gaza just nu så är det väldigt mycket fokus på matstöd. Det handlar både om mat och matpaket som innehåller essentiella matvaror som kanske ris, bröd, olja, mjöl och andra råvaror så att man ska kunna laga mat, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära avdelning.
Det akuta stödet innefattar även vatten, hygienprodukter, sjukvård, mediciner och nutritionsprodukter för akut vård av undernärda.
– Även om vi ser att det råder svält i Gaza så har de allra flesta av de civila som dött gjort det av olika typer av våld och i viss mån olika sjukdomar. Därför är sjukvård och akutsjukvård otroligt viktigt, säger Jakob Wernerman.
Här ingår, förutom utrustning och mediciner, utbildning av sjukvårdspersonal och upprätthållande av allt ifrån första hjälpen-depåer till akutsjukhus.
Nödboenden
Ett ytterligare område som biståndet fördelas över omnämns som skydd, vilket konkret innebär upprätthållande och tillhandahållande av nödboenden. Det vill säga trygga platser för civila som söker skydd från stridigheterna. Men här riktas också stöd till barn och kvinnor som utsätts för våld.
– Det handlar bland annat om att säkra platser för barn att vistas på. Det finns väldigt många föräldralösa barn i Gaza just nu som behöver omhändertagande. Vi vet också att kvinnor och barn är särskilt utsatta och riskerar olika typer av våld. Då pratar vi inte bara om stridigheter, utan det råder en kaosliknande situation på marken som innebär säkerhetsrisker för just kvinnor och barn.
Förutom detta samarbetar Sida också med organisationer som tillhandahåller utbildning, men också med organisationer som erbjuder psykosocialt stöd.
Känner ni från Sida att pengarna som ni tilldelas är tillräckliga?
– Nej. Det finns ju nästan ett oändligt behov av humanitära tjänster. Och många kriser, i princip alla kriser i världen, är kraftigt underfinansierande.
Av världens länder tillhör Sverige de största biståndsgivarna. USA, som är den största, står just nu för knappt 33 procent av det totala biståndet till Palestina under 2025. Sverige står för 3 procent.
– Sverige är en stor men i sammanhanget ändå begränsad humanitär givare. Vi har ju sett att bland annat USA kraftigt har dragit ner på sitt bistånd, men även andra länder. Det här gör ju att det är ännu svårare att säkerställa att pengarna räcker till, säger Jakob Wernerman.
Men det största hindret just nu är inte bristen på pengar, utan på det humanitära tillträdet. Som media tidigare rapporterat är det bara en liten del av den nödhjälp som FN och flera internationella hjälporganisationer står redo med, som kunnat föras in på landremsan.
– Den hjälp som kommer in i landet är små rännilar i förhållande till hur behoven faktiskt ser ut, säger Jakob Wernerman.
Trots det understryker han att Sveriges bistånd gör rejäl skillnad.
– Det räddar liv och lindrar nöd in i Gaza, även om det är perioder då det är svårare för våra partners att jobba där. Väldigt många av våra partnerorganisationer har ju personal inne i Gaza och väldigt mycket av den här typen av stöd är ju inte bara beroende av införsel och varor utan även av kompetens och personal som genomför olika typer av tjänster på plats.
