Att homo sapiens och dess förfäder historiskt ägnat sig åt kannibalism är inget nytt. Andra människoarter, som neandertalarna, utövade kannibalism så sent som för bara 100 000 år sedan.
Men den nya upptäckten vid Nairobis nationalmuseum indikerar att kannibalism kan ha varit en större del i den mänskliga artens historia än man tidigare trott.
Briana Pobiner, paleoantropolog vid nationalmuseet i Natural History i Washington DC, upptäckte av en ren slump skärmärken i fossilet när hon studerade en av museets fossilsamlingar i samband med en annan studie.
Det fossilerade skenbenet pryddes av nio skärmärken som Pobiner tyckte påminde om skärmärken som hon sett tidigare när hon studerat djurfossiler som förberetts för konsumtion.
– Det verkar mest troligt att köttet från detta ben åts och att det åts i näringssyfte, i motsats till att det åts i samband med en ritual, säger Briana Pobiner till CNN.
Varför Pobiner tror att köttet ätits i näringssyfte är bland annat på grund av att markeringarna är placerade på den delen av benet där en vadmuskel suttit – ett bra ställe att skära om målet var att ta bort kött.
Jämfördes med 898 märkningar
Med hjälp av olika 3D-modeller som gjordes av fossilet, i kombination med att huggen i skenbenet jämfördes med hundratals andra tand-, slakt- och trampmärken från museets register, kom Pobiner och hennes kollega Michael Panter fram till att skärmärkena orsakats av ett stenverktyg.
Studien menar att det som tyder på att skärmärkerna i det fossilerade skenbenet orsakats av en forntida människoart är att alla nio skärmärken följer samma riktning. Eftersom att alla går i samma riktning innebär det att det hade varit möjligt för den som höll i stenverktyget att ha gjort märkena direkt efter varandra utan att behöva byta grepp.
– Det är inte klart vilken specifik människoart som skenbenet tillhörde, eftersom ett skenben inte erbjuder lika mycket taxonomisk information som ett kranium eller käkben, säger Pobiner till CNN.
Stenverktyg har tidigare varit tätt sammankopplat med framväxten av homo-släktet, men nyare forskning tyder på att andra forntida människoarter, så som homininer, kan ha använt sig av stenverktyg ännu tidigare.
Kannibalism har alltid varit närvarande
Huruvida den forntida mänskliga släktingen som orsakade de nio skärmärkerna i slutändan åt upp skenbenet går inte att bevisa med hjälp av fossilen, men Pobiner menar att det är mycket möjligt.
Oavsett anser hon att det fossilerade skenbenet bidragit till viktig information för forskningen.
– Det finns flera andra exempel på arter från det mänskliga evolutionära trädet som konsumerat varandra för näring, men denna fossil tyder på att våra arters släktingar åt varandra för att överleva längre in i det förflutna än vad vi tidigare vetat om, säger Pobiner till CNN.
Chris Stringer, forskningsledare i mänskligt ursprung vid Natural History Museum i London, belyser dock att den 1,45 miljoner år gamla fossilen troligtvis inte är det äldsta exemplet på eventuell kannibalism och hänvisar till en fossil som hittades i Sydafrika år 2000 som sägs vara upp till 2 miljoner år gammal. Pobiner belyser dock att man aldrig lyckades garantera att källan till skärmärkena i det fallet tillhörde någon i människosläktet.
– De nya bevisen ser ganska övertygande ut och bygger på bevisen för kannibalism i mycket tidiga tider, såväl som de betydande bevisen från senare människor, säger Stringer till CNN.
