Strax efter halv tre under natten mot fredagen kom besked om att första "dagen" av EU-toppmötet i Bryssel var över.
Då hade ledarna i flera timmar suttit samlade för att försöka enas om en utökad långtidsbudget för att framför allt kunna stötta Ukraina ekonomiskt fram till 2027, men också satsa för att kunna satsa mer på industri och migrationsåtgärder.
Till sist föll dock allt på Ungern.
"Veto för extra pengar till Ukraina. Veto för den reviderade långtidsbudgeten. Vi återkommer till frågan i början av nästa år, efter en ordentlig förberedelse", skriver landets premiärminister Viktor Orbán på Twitter.
EU-nämnden i samtal
Pengarna till Ukraina – 17 miljarder euro i bidrag och 33 miljarder i lån – hade de flesta länderna sagt ja till redan från början. Övriga delar av kommissionens förslag hade dock skurits ner rejält under diskussionerna, då flera länder – inte minst Sverige – velat se kommissionen göra omfördelningar snarare än att be om nya pengar.
Statsminister Ulf Kristersson (M) behövde dessutom samla EU-nämnden mitt i natten för att få klartecken för det bud som alla utom Ungern kan acceptera.
– 26 ledare är överens om förhandlingsboxen i alla dess beståndsdelar. En av dem – Sverige – måste först rådgöra med sitt parlament, förklarar EU:s rådsordförande Charles Michel på en kort pressträff för de EU-korrespondenter som fortfarande är vakna.
Ovisst för Ukraina
– Alla prioriteringar är viktiga: stöd för Ukraina, migration, solidaritetsfonder, försvar. . . Det ingår i förhandlingsboxen och vi kommer att komma tillbaka till den här frågan tidigt nästa år i ett försök att nå enighet, säger Michel.
Misslyckandet att enas om budgeten innebär framför allt en ökad ovisshet för Ukraina under de kommande veckorna, även om majoriteten av EU-länderna betonat vikten av att fortsätta stötta landet.
EU-toppmötet fortsätter under fredagen med diskussioner om migration och läget i Mellanöstern.
