Med hjälp av data från den europeiska rymdorganisationen ESA:s satelliter Sentinel-1 har ett nätverk av europeiska journalister analyserat och beräknat förödelsen i tre ukrainska städer: Bachmut, Sievjerodonetsk och Mariupol.
Kartläggningen har genomförts i samarbete med Urban Journalism Network som GP är med i som enda svenska medieföretag. Tyska Tagesspiegel Innovation Lab har konstruerat grafiken och ryska exiljournalister från iStories har tillsammans med satellitdataanalytiker på Vertical52 undersökt hur skadade några av de städer som nu kontrolleras av Ryssland är.
Kvarter för kvarter blir det tydligt hur ryskt artilleri och bomber jämnat städerna med marken.
- I Mariupol, i den sydöstra regionen Donetsk oblast, har 36000 av stadens byggnader skadats. Det är 36 procent av stadens alla fastigheter, 13 procent bedöms vara allvarligt skadade.
Direkt efter invasionen började civila lämna stridsområdena i Donetsk-regionen. Många tog sig till hamn- och industristaden Mariupol och stadens dramatiska teater blev en plats dit hundratals personer sökte skydd i väntan på fortsatt evakuering. Den 16 mars bombades teatern i ett luftangrepp.
Amnesty International betecknar attacken som ett ryskt krigsbrott eftersom det var uppenbart att civila gömde sig i lokalen. På marken utanför hade ordet ”barn” skrivits i gruset med ryska kyrilliska bokstäver, ”Дети” . Minst 15 personer dödades i attacken, enligt Human Rights Watch. Den dåvarande stadsförvaltningen uppskattade antalet döda till 300.
- I Bachmut, norr om Mariupol, har 5100 byggnader skadats, 18 procent av stadens fastighetsbestånd.
Före kriget var Bachmut en stad med flera specialinriktade skolor. Förutom medicin- och musikhögskolor hade saltindustrin ett eget institut, liksom järnvägen. Järnvägshögskolan var den största och viktigaste av sin sort i Ukraina och höll till i en 120 år gammal byggnad. Den 14 oktober 2022 förstördes fastigheten totalt i en brand efter ett artillerianfall. Utbildningen har nu flyttats till Dnipro sydost om Kiev.
- I Sievjerodonetsk, i regionen Luhansk oblast, har 4000 byggnader skadats, 36 procent av stadens fastighetsbestånd. Före kriget bodde runt 100 000 människor här, men nu är det enligt lokalbefolkningen väldigt få, uppskattningsvis cirka 10 000.
Ispalatset i Sievjerodonetsk var stadens stolthet. Här lockade ishockey och konståkning tusentals åskådare före kriget. Den 6 juni 2022 tog det slut. Då utsattes ispalatsen för en artilleriattack och brändes ned till grunden.
I Världsbankens färska rapport, RDNA3, som tagits fram tillsammans med EU, FN och den ukrainska regeringen uppskattas värdena på förstörda byggnader och infrastruktur till 1463 miljarder kronor.
Rapporten har också beräknat hur mycket det skulle kosta att bygga upp Ukraina till ett fungerande land igen. Räknat utifrån att uppbyggnaden skulle genomföras under en tioårsperiod landar man i den hisnande summan 4677 miljarder kronor. Som en jämförelse är utgiftstaket i den svenska budgeten 1745 miljarder för 2024.
Så gick undersökningen till
Analytikerna på Vertical 52 och journalisterna på iStories jämförde färsk satellitdata med bilder tagna före striderna. Om taket på en fastighet förändrats räknades den som skadad. Endast förändringar över en viss storlek räknades eftersom man annars felaktigt riskerade att ta med parkerade bilar som flyttats. En del förstörelse är omöjlig att upptäcka från luften. Till exempel om en byggnad är helt utbränd från insidan, men fasad och tak är intakta. Tagesspiegel Innovation Lab har utvecklat grafiken i ett samarbete med Urban Journalism Network där Göteborgs-Posten är svensk deltagare.
