In i det sista har agendan varit högst oklar inför dagens och morgondagens toppträff i Bryssel. Fortfarande finns inga säkra besked – även om det antas att ledarna försöker inleda med att diskutera klart om brexit redan i eftermiddag.
Tanken att först lyssna till vad Storbritanniens premiärminister Boris Johnson säger. Sedan får han lämna rummet när de kvarstannande medlemsländerna funderar över nästa steg. Därefter tar man paus för presskonferens innan det är dags att äta middag och prata om utvidgningen och relationen till Turkiet.
LÄS MER:Brexitavtal klart mellan EU och Storbritannien
Knivig fråga
Utvidgningsfrågan är knivig, trots att det dröjer många år till innan något nytt EU-land kan bli aktuellt. För närvarande handlar det om huruvida Nordmakedonien och Albanien ska få tillstånd att ens börja förhandla om EU-medlemskap.
Löfte gavs i fjol om ett besked i juni 2019. Men då bollades allt bara vidare till nu i höst. Och nu talar det mesta för ännu ett icke-beslut.
Så gott som samtliga EU-länder ger visserligen tummen upp för att åtminstone förhandla med Nordmakedonien, efter landets namnbyte i vintras. Men enighet krävs – och Frankrike säger ihärdigt nej.
– Jag vill skicka en positiv signal till de här ledarna, men när man ser seriöst på frågan måste vi säga: den här gången är det vi som behöver få ordning på saker, sade president Emmanuel Macron på en presskonferens i går.
Frankrike vill att EU först reformerar hela inträdesprocessen, som anklagats för att både ta för lång tid och inte sätta tillräcklig press på nya medlemsländer att genomföra nödvändiga ekonomiska och juridiska reformer.
Ett alternativ kan vara att godkänna förhandlingar endast med Nordmakedonien, men låta Albanien vänta.
– Det bästa vore att inleda samtal med båda länderna, men låt oss se vad som sker på toppmötet, säger en högt uppsatt EU-källa – som samtidigt försöker tona ned motsättningarna.
– Ärligt talat har det varit lite för mycket känslor i det här. Det handlar inte om att (Albaniens) premiärminister Rama och (Nordmakedoniens) premiärminister Zaev ska få plats vid toppmötesbordet redan i december. Även om en förhandlingsstart godkänns kommer den inte att inledas förrän nästa år. Och sedan kommer själva processen att ta många år, säger EU-källan till den internationella journalistkåren på plats i Bryssel.
LÄS MER:Bakslag för Johnson – parti nobbar hans avtal
Budgetfrågan på bordet
I morgon ska sedan stats- och regeringscheferna främst tala om framtidsfrågor och den långtidsbudget som just nu förhandlas fram för åren 2021–2027.
Oenigheten där gäller främst själva slutsumman. EU-kommissionen har föreslagit en nivå motsvarande 1,11 procent av medlemsländernas totala bruttonationalinkomst, BNI. Nuvarande ordförandelandet Finland har kontrat med en kompromiss där man vill lägga sig mellan 1,03 och 1,08 procent.
Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna tycker dock att även det är för mycket och vill få ner summan till 1,0.
– Sammantaget är det en för hög nivå, sade statsministern Stefan Löfven (S) i EU-nämnden i går.
– Förhandlingarna går in i en mer intensiv fas nu, men det återstår mycket arbete. Vi står fortfarande långt ifrån varandra, säger Löfven, som också anser att fördelningen mellan olika utgiftsområden är "omodern". Enligt svensk mening går för mycket pengar till jordbruk och regionalstöd.
Några beslut om budgeten väntar dock inte vid EU-toppmötet.
