Minkuppfödaren Ann-Mona Kulsø Larsen är en av runt 1 100 avlare som permanent har fått lägga ner sin verksamhet sedan den danska regeringen 2020 fattat beslut om att landets samtliga minkar måste avlivas.
Minkuppfödaren Ann-Mona Kulsø Larsen är en av runt 1 100 avlare som permanent har fått lägga ner sin verksamhet sedan den danska regeringen 2020 fattat beslut om att landets samtliga minkar måste avlivas. Bild: Johan Nilsson/TT

"Statsministern fattade sitt beslut i panik"

Tidigt under pandemin sågs statsministern Mette Frederiksen (S) som Danmarks landsmoder – efter minkskandalen tecknas i stället en bild av maktfullkomlighet. Massavlivningen av 15 miljoner minkar ödelade en världsledande bransch.
– Statsministern fattade sitt beslut i panik, säger minkuppfödaren Ann-Mona Kulsø Larsen.

ANNONS

Minkuppfödaren Ann-Mona Kulsø Larsen brukade be besökare att blunda när de gick in i gårdens största hall.

–  Mink är faktiskt ett väldigt stillsamt djur och jag har bett besökare att gissa hur många djur vi har enbart genom att använda hörseln. De brukar säga att de hör tre eller fyra djur och blir väldigt överraskade när jag säger att vi har över 5 000 i den här hallen.

Nu hörs inget annat än den susande vinden uppe i taknocken. Rad efter rad med tusentals burar gapar tomma. När Ann-Mona Kulsø Larsen visar runt på minkfarmen utanför Næstved på Själland kastas hon tillbaka i tiden.

ANNONS

– Jag hör nästan djurens ljud. Jag ser dem i sina burar, säger hon nedstämt.

Rädsla för nytt Wuhan

När danskarna nästa tisdag, den 1 november, håller val till folketinget har det nästan på dagen gått två år sedan statsministern Mette Frederiksen (S) meddelade att samtliga minkar i Danmark måste avlivas.

Det fanns en rädsla att ett framtida vaccin inte skulle bita på den muterade variant av coronaviruset som hade hittats i minkbesättningar. En fruktan att Nordjylland – som var värst drabbat – skulle bli ett nytt Wuhan. Världens nya smittohärd för coronaviruset.

– Det är där min logik inte längre följer med. Smittan steg inte som en raket bland djur och uppfödare. Det var ingen akut situation, säger Ann-Mona Kulsø Larsen.

– Statsministern fattade sitt beslut i panik. Det är jag övertygad om.

Totalt avlivades över 15 miljoner minkar – friska som smittade – på över 1 100 danska minkfarmer. En världsledande bransch gick i graven. Livsverk slogs i spillror.

– Dansk minknäring var bäst i hela världen. Försäljningen på auktionshuset Kopenhagen Fur drog in runt åtta till tio miljarder per år. Allt det är borta nu, säger Ann-Mona Kulsø Larsen, som är ordförande för Själlands pälsavelsförening och sitter med i styrelsen för auktionshuset.

ANNONS

"Kommer aldrig förstå"

Kulsø Larsen drev farmen tillsammans med sin man Henrik Nordgaard Hansen, som startade verksamheten 1984. Med 3 000 avelsdjur var det en genomsnittligt stor dansk minkgård. Innan den så kallade pälsningen i november – då merparten av minkarna avlivas för att pälsen ska tas omhand – kunde paret ha upp emot 19 000 minkar på gården.

– Jag skulle gärna vilja förstå varför man fattade beslutet, men jag kommer aldrig att förstå. Det är nästan det värsta, säger hon.

Tidigt under pandemin hyllades Mette Frederiksen för sin handlingskraft och sågs som en landsmoder. I mitten av mars 2020 stängdes gränsen mot omvärlden, skolbarn skickades hem och större folksamlingar förbjöds.

Nu tecknas en annan bild av statsministern.

– Minkskandalen har blivit symbolen för en maktfullkomlighet personifierad av Mette Frederiksen. Hon har valt att vara en statsminister som styr sina departement detaljerat och hårt. Tuffa beslut hon tog under pandemin faller nu tillbaka på henne, säger Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Kunde dra i handbromsen

Efterspelet har till största del handlat om att beslutet fattades utan att det fanns laglig grund för att även avliva friska djur utanför de områden som var värst drabbade. Det juridiska hindret löste S-regeringen genom en lagändring i mitten av november 2020. Beslutet om en massavlivning omvärderades dock aldrig.

ANNONS

– Statsministern får faktiskt möjligheten att dra i handbromsen. Kanske fundera över om det fanns någon annan väg att gå? Kanske skulle vi åtminstone kunna få behålla våra avelsdjur? Så gjorde man ju i andra länder där det fanns smitta bland minkar, säger Ann-Mona Kulsø Larsen.

Kommissionen som har utrett alla turer klandrar Mette Frederiksen för att ha kommit med grovt vilseledande uppgifter under pressträffen när beslutet meddelades, men hon var inte medveten om att det saknades en laglig grund. Det stora politiska ansvaret har fallit på livsmedelsministern Mogens Jensen (S), som tidigt avgick.

Byggnaderna står kvar

Någon ytterligare utredning – som i slutändan skulle kunna ligga till grund för ett riksrättsåtal mot Frederiksen eller någon annan person – kommer det i nuläget inte att bli. Stödpartiet Radikale venstre sade i somras nej till en sådan utredning med motkravet att det hålls ett folketingsval i höst.

Samtidigt befinner sig landets över 1 100 minkuppfödare i ett dödläge. I nuläget har endast en uppfödare ansökt om att starta sin verksamhet igen. Övriga får inte lov att riva sina byggnader själva, utan det ska staten göra. Arealen ska återställas till jordbruksmark.

– Det ska tydligen ta två månader i snitt per farm och det senaste vi hörde var att de beräknade att man skulle vara helt klara först 2028, säger Ann-Mona Kulsø Larsen och skakar på huvudet.

ANNONS

Statens nota för ödeläggelsen av en hel bransch väntas landa på minst 19 miljarder danska kronor (cirka 28 miljarder svenska kronor) – runt 12 miljarder går direkt till uppfödarna som kompensation för uteblivna intäkter.

– Pengar är inte allt. Det svåraste nu är att byggnaderna fortfarande är kvar. Nu väntar en vinter, där allt blir mörkt och dystert. Då blir det tungt att se allt det här, säger Ann-Mona Kulsø Larsen och blickar ut mot de tomma burarna.

'Jag får ont i bröstet', säger minkuppfödaren Ann-Mona Kulsø Larsen när hon visar runt på den nedlagda minkfarmen utanför Næstved på södra Själland.
"Jag får ont i bröstet", säger minkuppfödaren Ann-Mona Kulsø Larsen när hon visar runt på den nedlagda minkfarmen utanför Næstved på södra Själland. Bild: Johan Nilsson/TT
De flesta av minkarna på Ann-Mona Kulsø Larsens gård bodde inomhus, men det finns även utomhusstallar.
De flesta av minkarna på Ann-Mona Kulsø Larsens gård bodde inomhus, men det finns även utomhusstallar. Bild: Johan Nilsson/TT
Två dagar efter att statsministern Mette Frederiksen (S) den 4 november 2020 meddelat beslutet att landets över 15 miljoner minkar skulle avlivas såg det ut såhär på Ann-Mona Kulsø Larsens gård.
Två dagar efter att statsministern Mette Frederiksen (S) den 4 november 2020 meddelat beslutet att landets över 15 miljoner minkar skulle avlivas såg det ut såhär på Ann-Mona Kulsø Larsens gård. Bild: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/AP/TT
Staten ska riva byggnaderna och arealen ska återställas till jordbruksmark. 'Jag har inte fantasi att förstå hur de ska hitta jord till 1 100 farmer', säger Ann-Mona Kulsø Larsen.
Staten ska riva byggnaderna och arealen ska återställas till jordbruksmark. "Jag har inte fantasi att förstå hur de ska hitta jord till 1 100 farmer", säger Ann-Mona Kulsø Larsen. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta: Danska minknäringen

Den danska minknäringen var under en lång tid världens främsta producent av minkskinn.

Näringen startade i Danmark kring 1930 och fram till 1980-talet var Europa den stora försäljningsmarknaden. Därefter har Asien och framför allt Kina varit den stora exportmarknaden.

Runt 98 procent av den danska produktionen exporterades.

Auktionshuset Kopenhagen Fur, som ägdes av landets minkuppfödare, blev med tiden världens största med runt 60 procent av marknaden.

Årligen såldes minkskinn för runt åtta till tio miljarder danska kronor. Rekordnoteringen kom 2013 då försäljningen inbringade 13 miljarder danska kronor.

När den danska regeringen i november 2020 fattade beslut om massavlivning av landets samtliga minkar gick branschen i graven eftersom även avelsdjuren skulle avlivas. Beslutet fattades eftersom en muterad variant av coronaviruset hade hittats i runt 200 minkbesättningar.

Vid tidpunkten fanns det drygt 1 100 minkuppfödare i landet. Nästa år blir det tillåtet att föda upp mink igen, men endast en minkavlare har i dagsläget bestämt sig för att starta sin verksamhet igen. Totalt är det endast 15 minkuppfödare som inte har ansökt om nedläggningsersättning.

Notan för den danska staten för nedläggningen av branschen väntas uppgå till 19 miljarder danska kronor (runt 28 miljarder svenska kronor), varav 12 miljarder går direkt till minkuppfödarna som kompensation.

Källor: Kopenhagen Fur, Danske Minkavlere, Ritzau

Fakta: Turerna i minkskandalen

Den 4 november 2020 meddelade den danska S-regeringen på en pressträff att man hade fattat beslut om att Danmarks alla minkar – smittade och friska – skulle avlivas.

Den 8 november avslöjade tidningen Berlingske att det saknades laglig grund att avliva de friska minkarna.

Den 18 november avgick livsmedelsministern Mogens Jensen (S), som även var minister för jämställdhet, fiske och nordiskt samarbete.

Våren 2021 tillsattes en minkkommission av folketinget med syfte att bringa klarhet i fallet. Över en miljon dokument och mejl samlades in och över 70 förhör hölls med exempelvis ministrar och ämbetsfolk. Bland annat förhördes statsministern Mette Frederiksen (S).

Statsministern har beklagat regeringens hantering av minkfrågan, men anser att ansvaret har legat på dåvarande livsmedelsministern.

Kommissionen kom med sin rapport i somras och fastslog då att Frederiksen kom med "grovt vilseledande" uppgifter när hon meddelade beslutet på pressträffen, men att hon vid tillfället inte var medveten om att det saknades laglig grund för att avliva även friska djur.

Källa: Ritzau

Fakta: Folketingsvalet

Den 1 november håller Danmark val till folketinget. Parlamentet har en kammare med 179 ledamöter, varav två representerar Färöarna och två Grönland.

I år kommer Färöarna hålla sitt val den 31 oktober eftersom den 1 november är en allmän sorgedag för färingarna, då man minns dem som omkommit till sjöss.

Danmark har inga fasta valdagar utan det är sittande statsminister som utlyser val, men det måste ske inom en fyraårsperiod från det föregående valet. I år utlyste statsminister Mette Frederiksen (S) valet den 5 oktober, vilket innebär att valrörelsen blir 27 dagar lång.

Spärrgränsen för att komma in i parlamentet är två procent av rösterna. Ledamöterna i folketinget huserar i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn.

Kommun- och regionval i Danmark sker i november var fjärde år (senaste 2021) och endast en gång har det infallit samtidigt som folketingsvalet (2001).

Källa: folketinget.dk

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS