Donald Trump i vita huset under torsdagen. Bild: Alex Brandon /AP/TT

Britt-Marie Mattsson: Så kan Donald Trump undgå kongressen i Irankriget

Efter 60 dagars krig krävs godkännande av kongressen. Men ingenting tyder på att Donald Trump tänker styras av den regeln.
Det finns många sätt för en president att kringgå lagstiftningen. Och nu har dessutom Iran sänt ett fredsförslag till medlarna i Pakistan.

ANNONS

USA och Israel anföll Iran den 28 februari. Den 2 mars informerade Donald Trump kongressen om insatsen, som inte betecknades som krig utan som en specialoperation som döpts till ”Epic Fury”. Utan formell krigsförklaring behövs inte godkännande av kongressen. Det är skälet till att många presidenter tagit genvägar med sina militära operationer, för att på det sättet undvika att få avslag.

Vid midnatt amerikansk tid på fredagen (klockan 06 svensk tid på lördagen) går tidsfristen på 60 dagar ut och kongressen bör då bli inkopplad om kriget fortsätter. Men det är tydligt att Donald Trump inte känner sig bunden av den ramen och i stället överväger olika alternativ utan att blanda in kongressen.

ANNONS

Hegseths definition

Försvarsminister Pete Hegseth utfrågades av ett senatsutskott i torsdags och hävdade då att kriget mot Iran är avslutat i och med den vapenvila som infördes den 8 april. Om nya stridshandlingar inleds handlar det om en annan operation med en annorlunda beteckning, enligt Hegseth, och den ska därför inte ses som en förlängning av den första attacken.

Krigsminister Pete Hegseth. Bild: Cliff Owen /AP/TT

Hegseths sätt att definiera 60-dagarsregeln ifrågasätts av de demokratiska senatorerna, men även republikaner hade invändningar. Men när en omröstning skedde gick den däremot efter partilinjen, med ett republikanskt undantag, och den republikanska majoriteten gick därför med på Hegseths definition.

Strikt sett är det presidenten som ska lägga fram sitt beslut att fortsätta kriget när 60 dagar har förflutit, men Donald Trump har sagt att han inte avser att göra det. Han definierar lagen på samma sätt som Hegseth.

Det hör också till saken att det även finns en annan lag som ger presidenten rätt att under 30 dagar avsluta ett krig, vilket Donald Trump också kan hänvisa till.

Infördes vid Vietnamkriget

Trump säger att det bara är han själv och ett fåtal andra som har kännedom om den amerikanska planläggningen. Han har också uttryckt tveksamhet om de fredsplaner som överlämnats från Iran, av skälet att det är oklart vilka i Iran som står bakom förslagen. Det senaste ska, enligt iranska uppgifter, ha överlämnats till medlarnationen Pakistan, men det är osäkert vad det innehåller. En öppning av Hormuzsundet, under vissa villkor, antas vara ett inslag, men det är oklart om kärnvapen nämns. Donald Trump sade senast i sitt tal vid brittiske kung Charles statsbesök att USA aldrig accepterar iranska kärnvapen och inte heller att det finns kvar en möjlighet att bygga upp en kärnvapenkapacitet.

ANNONS
Det är fortsatt stiltje i Hormuzsundet. Bild: Fatima Shbair /AP/TT

Anledningen till att 60-dagarslagen infördes 1973 var att Vietnamkriget utvidgats sedan 1960-talet utan att det fanns en krigsförklaring. Presidenterna Eisenhower, Kennedy, Johnson och Nixon eskalerade på olika sätt insatsen i Vietnam. Tanken var att krig som startats – men kallats för något annat – inte skulle kunna fortsätta efter 60 dagar utan att kongressen gav sitt samtycke.

Presidenter har dock sedan dess kunnat kringgå regelverket genom att, just som Trump, hävda att tillfälliga eldupphör inneburit en avslutning av kriget och att fortsättningen har en annorlunda inriktning och därför benämns något annat.

Gav felaktiga uppgifter

Vid några tillfällen har presidenter begärt godkännande från kongressen, som vid vedergällningen i Afghanistan efter terrordåden den 11 september 2001 och vid Irakkriget 2003. Men när Irakkriget godkändes i kongressen var det under förutsättningen att det fanns massförstörelsevapen där, vilket den dåvarande presidenten George W. Bush hävdade. Det visade sig vara felaktigt.

Irakkriget anförs därför som exempel på hur en president kan utnyttja icke korrekta uppgifter för att få med sig kongressen, något som annars inte skulle ha kunnat ske.

Kongressen ger inte upp möjligheterna att motsätta sig Irankriget, även om Trump negligerar motståndet. Debatter och omröstningar är planerade till de närmaste dagarna. På en punkt kan Trump dock inte kringgå kongressen, och det är för ytterligare ekonomiska bidrag till kriget. Budgetanslag måste godkännas av kongressen.

ANNONS

Till det kommer att Irankriget är impopulärt bland både republikanska och demokratiska väljare. Över 60 procent anser att kriget måste avslutas.

Läs mer
ANNONS