–Det är väldigt tydligt att Marocko känner att de har något att dölja i Västsahara, säger Lövin efter sin ytterst kortvariga Afrika-resa i onsdags.
När hon tillsammans med Sloveniens förre utrikesminister Ivo Vajgl och spanjoren Vicent Ramón Garcés klev ut genom flygplansdörren i Casablanca möttes de omedelbart av tio civilklädda herrar som bad om deras pass. Några minuter senare fick de boardingkort för återresan och beordrades att kliva på planet igen.
–Det var inget att diskutera, sade de. Det var order "från högsta ort", berättar Lövin.
EU-parlamentarikerna skulle ha besökt lokala myndigheter, människorättsorganisationer och FN-folk i Västsahara. Allt verkade fungera fram till att de strax före avresan fick ett ilsket mejl från Marockos ambassad i Paris där de utpekades som aktivister och provokatörer.
–Att vi blir vägrade inresa är en oerhört stor skymf inte bara mot oss utan också de väljare vi representerar. Jag hoppas att det här sätter strålkastarljuset på det som Marocko vill dölja, säger Lövin.
Fakta: Västsahara
Västsahara var en spansk koloni fram till 1975. När spanjorerna drog sig tillbaka ockuperade grannländerna Marocko och Mauretanien ökenområdet, och än i dag ockuperar Marocko två tredjedelar av Västsahara. Mauretanien drog sig ur 1979.
Länge stred gerillarörelsen Polisario, baserad i Algeriet, mot den marockanska ockupationen. 1976 utropade Polisario området som självständigt.
Sedan 1991 råder vapenvila framförhandlad av FN, och en uppgörelse finns om att Västsaharas framtid ska avgöras i en folkomröstning, men mycket få framsteg har noterats i den processen. (TT)
