Det var under ett antal tumultartade timmar i onsdags som Perus politiska karta plötsligt ritades om. Gripandet av presidenten Pedro Castillo kom efter vad många kallar ett kuppförsök och hans efterföljande flykt från presidentpalatset. Han hade då hunnit beordra utegångsförbud och en omorganisering av landets åklagarmyndighet, som utredde presidenten för misstänkt korruption.
Själv nekar han till anklagelserna och hävdar att alltihop är en komplott.
– Under min administrations 17 månader har en viss del av parlamentet enbart fokuserat på att få bort mig, eftersom de aldrig accepterat resultatet av det val som ni, kära peruaner, gjorde med era valsedlar, sa Castillo innan han förlorade makten.
Nu anklagas den avsatte presidenten för brott mot den konstitutionella ordningen.
Flera försvarar ex-presidenten
Hans anhängare hävdar att kuppen tvärtom genomfördes av parlamentet. Bland försvararna finns Mexikos president Andrés Manuel López Obrador, som lägger skulden på Perus ”ekonomiska och politiska elit”. Natalia Sobrevilla Perea, professor i Latinamerikastudier, konstaterar att många från dag ett gjorde vad de kunde för att destabilisera Castillos regering.
– Men det är inte samma sak som en statskupp, säger hon.
Försöket att upplösa parlamentet för att istället styra via dekret kom bara timmar innan en planerad misstroendeomröstning mot Castillo. De väntade rösterna skulle inte ha räckt för att avsätta honom. Men hotet fanns där. Sobrevilla Perea liknar det vid någon form av arga leken, eller en tävlan i vem som kan låta bli att blinka längst.
– Den som blinkade först var Castillo. Men det enda han åstadkom genom att försöka upplösa parlamentet var ett slut på möjligheten att leda ett demokratiskt styre.
Efter det fanns plötsligt de 101 röster som krävdes för att avsätta presidenten.
Så hur hamnade Peru här?
När Castillo tillträdde sin post i juli förra året med löften om satsningar på skola och sjukvård, sågs det som en framgång för vänstern. Landsbygdsläraren och fackledaren hyllade landets ursprungsbefolkning och lovade att bekämpa korruptionen, men hade ingen tidigare politisk erfarenhet. Det gällde också många av dem han omgärdade sig med.
Under knappt ett och ett halvt år har Castillo lett fem olika regeringskonstellationer med totalt 80 olika ministrar. Den planerade misstroendeomröstningen var den tredje att riktas mot bondesonen.
– Å ena sidan har det funnits en opposition fast besluten om att göra sig av med honom från första stund. Men å andra sidan har han inte haft kompetensen att förhandla, vilket har gjort att han har alienerat sig från dem som i början stöttade honom, säger Sobrevilla Perea.
Försöket att upplösa parlamentet ledde till fler avhopp. Ett av dem stod utrikesminister César Landa för.
– Jag fördömer å det starkaste denna statskupp och uppmanar det internationella samfundet att hjälpa till att återupprätta demokratin i Peru, skrev han på Twitter.
En estricto apego a mis convicciones y valores democráticos y constitucionales, he decidido renunciar irrevocablemente al cargo de Ministro de Relaciones Exteriores, ante la decisión del Pesidente Castillo de cerrar el Congreso de la República, violando la Constitución.
— César Landa (@CesarLanda0) December 7, 2022
Få allierade
När även landets försvarsmakt och polis öppet tog avstånd från Castillo var slutet nära.
Samma kväll svors vicepresident Dina Boluarte in som landets nya president och första kvinna på posten. Hon kallar själv sin föregångares desperata försök för en statskupp och har nu efterfrågat politisk vapenvila för att kunna återställa ordningen. Om hon i sin tur får sitta kvar eller tvingas utlysa nyval beror på vilket förtroende hon lyckas skapa för en ny regering.
Castillo är långt ifrån den första ledaren att anklagas för korruption eller att upplösa parlamentet. Faktum är att en lång rad tidigare presidenter i Peru har liknande meriter på sina CV:n. Flera av dem har exempelvis pekats ut för sin inblandning i den jättelika korruptionsskandalen runt byggföretaget Odebrecht.
– Castillo är ett symptom snarare än en orsak, till ett mycket större problem som Peru har haft åtminstone sedan 2015–2016, kopplat till korruptionsskandalen och till djupgående förändringar som landet behöver men inte kan göra, eftersom eliten vägrar acceptera förändringar som minskar ojämlikheten, säger Sobrevilla Perea.
Det som nu spelats upp för öppen ridå ser hon som ett bevis på att vänstern inte har lyckats föra fram en kandidat med förutsättningar för att lyckas.
– Hade [Castillo] haft den politiska kompetensen att föra samman människor och skapa enighet hade det kanske kunnat bryta cirkeln. Så det här speglar bristen på ett verkligt vänsterpolitiskt alternativ.
Vad det kan få för efterverkningar beror mycket på Dina Boluarte. Sluter vänsterkrafterna upp bakom henne kan rörelsen stärkas. Men hon kan också vända sig högerut och skylla sin företrädares misslyckande på vänstern.
LÄS MER:Perus president avsatt – anklagad för statskupp
LÄS MER:Ny premiärminister i Peru – igen
