Det råder en hätsk stämning mellan partiledarna i Polen, där anklagelser om auktoritarianism och förräderi slungas fram och tillbaka. Den 15 oktober går landet till val och det är mycket som står på spel. Och splittringen är stor.
– Diskursen är ganska hysterisk – att detta skulle vara slutet för Polen, säger Jacek Kucharczyk, styrelseordförande vid Warszawas Institute of Public Affairs, till CNN.
– På båda sidor har du den här konflikten mellan gott och ont, men det goda och det onda beskrivs på olika sätt. Å ena sidan har du demokrati och rättsstatsprincipen och västerländska värderingar, och å andra sidan har du nationalism, katolicism, och suveränitet.
Så kan EU – och Ukraina – påverkas
Det som främst fångar omvärldens intresse är hur vågorna kan skvalpa över på grannländerna och EU.
Under tiden som det sittande nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) styrt Polen har det talats om att det skett stora förändringar i landet.
PIS har anklagats för att ha politiserat rättsväsendet, förvandlat offentliga medier till sina egna partimegafoner och att de använder statliga tillgångar för att utöka sitt grepp om makten och sprida homofobi i landet. Kritiker menar att ytterligare en seger för partiet skulle dra Polen allt längre bort från demokratiska normer.
Partiets försvar är att de försöker göra Polens domstolar mer effektiva och ekonomin rättvisare, samt att de försvarar landets katolska värderingar från västerländska liberala påtryckningar.
På senare tid har partiet även blivit allt mer konfliktbenägna gentemot EU, något som antingen väntas trappas upp om de behåller makten eller som kan stävjas om oppositionen vinner.
– Lag och rättvise-partiet vill väldigt gärna bevara polsk autonomi inom EU. De känner sig också sig väldigt provocerade av EU:s anklagelser kring landets rättsväsende. Blir de återvalda kan det leda till att man ser en fortsatt konfliktstämning, säger Nicholas Aylott, programchef för Europaprogrammet vid det Utrikespolitiska institutet.
Men kanske en av de viktigaste punkterna för omvärlden är hur valet kan påverka kriget i Ukraina.
Polen har länge varit en stark stöttande kraft för Ukraina. De har tagit emot stora mängder flyktingar från Ukraina och lobbat intensivt för utökat stöd för Ukraina från EU och Nato också.
Men, på senare tid har engagemanget svalnat något. När EU beslutade att man skulle släppa in ukrainska jordbruksprodukter utan tullavgifter överväldigades flera marknader i Centraleuropa. Det ledde till omfattande protestvågor från polska bönder, men även från bönder i Ungern, Bulgarien och Slovakien.
Ringarna på vattnet har lett till ett uttalande från den polska regeringen om att man inte ska skicka mer vapen till Ukraina.
– Man kan diskutera hur mycket det löftet faktiskt betyder. Och man kan också prata om att oppositionens tålamod för Ukraina inte är gränslöst. Det finns en irritation med den ukrainska regeringen som inte bara är begränsad till Polens sittande regering, säger Nicholas Aylott.
– Men en hårdare attityd är nog mer trolig om Lag och rättvisa vinner igen.
Det här är de viktigaste frågorna
Det finns nyckelfrågor som ställer partierna mot varandra. Men enligt Aylott är vissa frågor inte så polariserande som man skulle kunna tro från ett utländskt perspektiv.
– Abort är en stor fråga i landet. Lag och rättvisa vill ha en väldigt restriktiv aborträtt, ännu mer restriktiv än vad den redan är, vilket är en fråga som många polacker tycker är extremt farligt och provocerande, säger Nicholas Aylott.
– Invandring däremot är något som Lag och rättvisa försöker göra en stor grej av, men där oppositionen inte heller är särskilt liberal. Det skulle inte ske någon transformation av migrationspolitiken om oppositionen vinner.
Polens splittring mellan de två största politiska alternativen beror på flera faktorer. Det finns skillnader mellan de olika generationerna, menar Nicholas Aylott. Men viktigare är den kulturella och geografiska krocken mellan stad och en missnöjd glesbygd – en klyfta som även syns i flera andra europeiska länder – och där valvinnaren troligtvis kommer att gynna den ena eller andra delen av samhället.
Jaroslaw Kaczynski: Mäktig, nationalistisk och socialt konservativ
Inför valdagen är det främst två personer som står i centrum.
I den ena halvan av boxningsringen står landets vice-premiärminister 74-årige Jaroslaw Kaczynski. Trots att han inte är landets sittande premiärminister så betraktas han som Polens de facto ledare som styrt landet bakom kulisserna sedan hans nationalkonservativa parti Lag och rättvisa (PIS) kom till makten 2015.
– Han betraktas som den absolut mäktigaste personen fastän han formellt inte är det, säger Nicholas Aylott.
I dag är det Mateusz Morawiecki (PIS) som är Polens premiärminister. För att öka chanserna för Lag och rättvisepartiet inför parlamentsvalet 2015 valde Jaroslaw Kaczynski att lyfta fram mer populära PIS-kandidater till posten, i stället för att ställa upp själv.
– Men Jaroslaw Kaczynskis kontroll över partiet är fullständigt. Det finns ingen annan gren eller del av partiet som inte ligger under hans starka kontroll, det ger honom naturligtvis en stark position i den polska regeringen.
Jaroslaw Kaczynski beskrivs ofta som en excentrisk figur, där det samtidigt ryktas om att han inte använder internet och att han lever ett ganska ensamt liv. Han förespråkar ett nationalistiskt och socialt konservativ linje, som är i ett nära förhållande till den katolska kyrkan.
Donald Tusk: Internationella nackdelar på hemmaplan
I andra halvan av ringen har vi Donald Tusk. Här går det att strössla titlar: han är partiledare för det oppositionella liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen (PO), tidigare premiärminister i Polen och även ex-president för Europeiska rådet.
– Han är en känd figur i EU-kretsar, pratar fantastisk engelska och har mycket erfarenhet. Hans kontaktnät och rykte skulle kunna vara en stor resurs för Polen om hans parti och allierade bildar nästa polska regering.
Men trots att han har en ganska känd ställning internationellt, så är det inte nödvändigtvis något som talar till hans fördel på hemmaplan.
– Regeringspartiet målar upp honom som en tysk agent, som en person som manipuleras av tyskarna. Förhållandet med just Tyskland har blivit väldigt ansträngt under valrörelsen, säger Nicholas Aylott.
– Det är stora konstateranden, stora anklagelser som riktas mot de olika sidorna. Det visar på en djup polarisering, och en rentav giftig och infekterad stämning i valrörelsen
Just nu ser Lag och rättvisa ut att uppnå något lägre nivåer än vad det var för fyra år sedan. Men till en viss grad beror det på att det tappade stödet gått över till ett parti som kallas för Konfederation, en partiallians som utgör en samling av radikalnationalister och libertarianer.
Enligt en mätning som Politico gjort så ser stödet ut att vara på 37 procent för Lag och rättvisa, medan Medborgarkoalitionen – en allians där Medborgarplattformen utgör det största partiet – har ungefär 30 procent.
Men oavsett är det troligt att den polska politiken fortsätter att förbli djupt polariserad, liksom av stort intresse för EU och det internationella samfundet.
Det här är partierna
• Lag och rättvisa (PIS). Ett nationalistiskt, konservativt och EU-skeptiskt parti som haft makten i Polen sedan 2015. Enligt mätningar har de det största stödet bland polska väljare.
• Medborgarplattformen (PO). Det är det största oppositionspartiet i Polen. Det är också det största partiet i en allians som kallas för Medborgarkoalitionen, som är EU-vänlig och liberal, där det även ingår de gröna samt några mindre partier.
• Nya vänstern, består av olika vänstergrupper som slog sig samman 2021. Liberala i frågor som rör ämnen som abort och hbtq.
• Tredje vägen, en nybildad allians mellan det traditionella bondepartiet PSL och Polen 2050. Partierna ligger någonstans i mitten-höger på den politiska skalan.
• Konfederationen, ett högerextremt och ultranationalistiskt parti som är mindre Ukraina-vänliga än de flesta andra partierna.
LÄS MER:Kaczynski: Supande kvinnor ger låga födelsetal
LÄS MER:Fem punkter: Vad händer med Polen och Ukraina?
LÄS MER:Militära ledare i Polen avgår inför valet
LÄS MER:Polen håller val 15 oktober
