I förra veckan kom beskedet att parterna – då i sydafrikanska Pretoria – skrivit under ett avtal om permanent vapenvila. Avtalet innebär i praktiken att Addis Abeba upprättar federal kontroll över Tigray. I gengäld avstår Abiy Ahmeds regering från brottsåtal mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), som har slagits för makten i Tigray, och häver terroriststämpeln för gruppens ledarskap.
Mötena i Nairobi inkluderar militära befälhavare från båda sidor konflikten, liksom ledande politiska förhandlare. Bland annat väntas parterna diskutera hur vapenvilan kan övervakas och återupptagandet av humanitär hjälp till Tigray, som i månader har varit avskuret från resten av landet.
Konflikten mellan den etiopiska centralregeringen och myndigheterna i Tigray har pågått i två år. Hundratusentals människor tros ha fått sätta livet till under stridigheterna.
Samtalen i Kenya pågår enligt källor till och med onsdag.
Fakta: Tigraykonflikten
Den etiopiska regeringen i Addis Abeba inledde i november 2020 en militär offensiv mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som hade makten i Tigray. Detta efter att TPLF uttalat att man inte längre erkände den etiopiska centralregeringens legitimitet.
Regeringssidan fick stöd av eritreanska styrkor och striderna spred sig till de angränsande regionerna Amhara och Afar.
Striderna har sedan 2021 präglats av sexuellt våld mot civila och misstänkta massakrer, med förövare från alla sidor.
I mars i år enades parterna om vapenstillestånd, och FN:s livsmedelsorgan WFP kunde snart därefter meddela att man fått in nödvändig hjälp till civilbefolkningen.
I augusti bröt nya strider ut och militär från regeringssidan och Eritrea inledde en massiv offensiv mot Tigray. Den offensiven utökades successivt fram till att samtalen i sydafrikanska Pretoria inleddes i slutet av oktober.
Källor: NE och Landguiden