Jänis Särts uppdrag är att vara stöd till försvarsalliansen Nato och partnernationer som Sverige i frågor som hybridkrigföring med cyberattacker, propaganda och påverkansoperationer. På fredagen öppnade han en konferens i Stockholm om hur information manipuleras för att påverka socioekonomiska och politiska processer och undergräva allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner.
– Situationen har tyvärr förvärrats. Många tenderar att fästa större tilltro till desinformation, och det finns många statliga och icke-statliga aktörer som utnyttjar desinformation som ett medel för att skada oss, säger Jänis Särts till GP.
– Vi har sett ryska desinformationskampanjer på Krim, i Ukraina och efter nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet i landet, säger han. Fientliga aktörer har påverkat val i länder som USA, Frankrike och Tyskland. Desinformation formar inställningen till vaccinering under pandemin. Människor har utsatts för direkta hälsorisker genom att på falska grunder tro att vaccin är farligare än att få viruset.
Ett dagsaktuellt exempel på en cyberattack är Kalix. För att pressa kommunen på pengar har kriminella lamslagit viktig samhällsservice när it-systemen ligger nere. Kommunikation via dator får ersättas med pennor och papper. Kommundirektören Maria Henriksson varnar på fredagen för stora konsekvenser för en organisation som redan är utsatt efter pandemin.
Svårare att möta än tidigare hot
Liknande attacker har skett i en ökande omfattning på flera håll, även i USA, påfallande ofta med misstänkt koppling till hackergrupper i Ryssland.
Nyligen utnyttjade regimen i Belarus migranter i politiska syften. Grannländerna, EU och Nato såg det som en hybridattack i den nya krigföring som sker i en gråzon med cyberintrång, desinformation och påverkansoperationer.
Medvetenheten om hoten mot det moderna digitaliserade och sårbara samhället har ökat, men de är svårare att möta än konventionella militära hot, enligt Jänis Särts:
– Ja, vi har lärt oss, men vi måste bli bättre. Vi ser ofta problem i backspegeln, något som inträffade i går. Men vi måste skifta fokus och se vad som händer genom vindrutan, vad som kommer emot oss. Där har vi mycket arbete att göra. Militären är inte tillräckligt utrustad för att hantera detta, för målet är denna gången inte militären utan samhällets förmåga.
Vill reglera sociala medier
Det kräver mycket mer på många områden och nivåer, bland annat lagstiftning, hävdar Jänis Särts.
– Vi måste reglera den digitala miljön där så mycket av desinformationen sprids, sociala medier, säger han. Ett av skälen till att detta blir ett allt starkare maktmedel är att verksamheten styrs av algoritmer vilkas enda syfte är att generera inkomster till företagen. Algoritmerna prioriterar ofta känslor och skandaler, utan hänsyn till fakta och objektivitet.
Enligt Jänis Särts är ett första försvar mot de nya hoten att alla tar sitt ansvar, att skilja på den påhittade och den verkliga berättelsen, på fakta och fiktion. Utifrån känslor, tyckande och åsikter går det inte att sprida desinformation för att man gillar det. Det undergräver de demokratiska värdena och gynnar illasinnade aktörer, varnar han.
Ryssland och Kina de största angriparna:
– På statlig nivå i det baltiska området och över Europa är det Ryssland, som genom omfattande nätverk konsekvent har genomfört påverkans- och desinformationskampanjer. Kina har under under de senaste två åren ökat sina kampanjer och skapar just nu sin infrastruktur för den här verksamheten i Europa. Men de är inte ensamma. Det är ett växande antal icke statliga aktörer med en annan politisk eller ekonomisk agenda.
