Emmanuel Macron landade på torsdagsmorgonen, lokal tid, efter att han ställt in sina tidigare planerade åtaganden för att kunna genomföra resan.
– Mitt mål är att vara vid befolkningens sida så att vi så fort som möjligt kan återfå fred, lugn och säkerhet, sade Macron under besöket.
Han säger att fler samtal behöver föras och dialog behöver återupprättas för att kunna nå en överenskommelse.
– Jag har lovat att denna reform inte kommer att gå igenom under den rådande situationen, säger Macron.
Sex personer har dödats och hundratals skadats i oroligheter som bröt ut förra veckan i ögruppen, som är en fransk administrativ enhet i Stilla havet. Protesterna bröt ut i samband med att Nya Kaledoniens nationalförsamling skulle införa nya regler för vilka av ögruppens invånare som får rösta.
Frankrikes regering har skickat mer än 1 000 kravallutrustade poliser och militärer för att lugna situationen. 86 poliser har skadats i oroligheterna och 269 personer har gripits. Australien och Nya Zeeland har skickat flygplan för att evakuera strandsatta turister.
Emmanuel Macron ledde en tyst minut för de som dödats och lovade att säkerhetsstyrkor skulle vara kvar i Nya Kaledonien "så länge som det behövs".
Fakta: Det här handlar oroligheterna om
Nya Kaledonien har varit ett franskt territorium sedan 1853 och klassas i dag som ett "franskt utomeuropeiskt land", vilket innebär att de har mer självstyre än övriga territorier.
Omkring 40 procent av de cirka 270 000 invånarna tillhör ursprungsbefolkningen kanakerna.
De pågående protesterna bröt ut den 13 maj i samband med att Frankrikes nationalförsamling höll på att införa nya regler för vilka som får rösta. Tidigare var bara personer som bott i Nya Kaledonien före 1998, och deras barn, röstberättigade – men enligt det nya förslaget ska fransmän som har bott där i minst tio år få rösträtt.
Det skulle innebära att ytterligare 24 000 personer läggs till röstlängderna vid regionvalen, vilket väckt kritik om att ursprungsbefolkningen hamnar i tydligare minoritet.