Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid ett möte 2007 med Frankrikes dåvarande president Jacques Chirac.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid ett möte 2007 med Frankrikes dåvarande president Jacques Chirac. Bild: Michael Sohn/AP/TT

Livet efter Merkel – vem ska nu bossa i EU?

I 15 år har Tysklands förbundskansler Angela Merkel varit given huvudperson i EU. Vem som nu tar över rollen är långt ifrån klart – även om kandidaterna är många.

ANNONS

Söndagens val till förbundsdagen ger inte bara en stor förändring i Tyskland, när landet byter regeringschef igen för första gången sedan 2005.

Även i EU kommer skiftet att bli betydande. Angela Merkel har varit den dominerade politikern i EU ända sedan tillträdet och har regelbundet utsetts till en av hela världens mäktigaste ledare.

Visserligen lär Merkel sitta kvar i åtminstone en månad till, och kanske även större delen av hösten, innan de tyska regeringsförhandlingarna är klara efter valet. Spekulationerna om vem som ska ta över hennes roll inom EU har ändå pågått sedan länge.

Scholz eller Macron?

Två namn nämns flitigast: antingen tyske opinionsledaren, socialdemokratiske finansministern Olaf Scholz. Eller Frankrikes sittande president Emmanuel Macron.

ANNONS

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) tror mest på den sistnämnde.

– Mycket kan man säga om Scholz, men han är ingen Merkel – om han nu skulle vinna valet i Tyskland. Det ger ju en möjlighet för Macron att bli den starke ledaren i EU, om han lyckas bli återvald nästa år, konstaterar Tobé.

I normala fall skulle Macron som Frankrikes sittande president vara given, med tanke på den tunga roll som Tyskland och Frankrike alltid spelar inom EU.

Macron har dock långt ifrån samma pondus som Merkel har haft. Där tyskan med sin försiktighet lyckats med att brygga över motsättningar mellan öst och väst och nord och syd har Macrons många utspel och initiativ snarare fått fler att se skeptiskt på honom.

Ursula eller Michel?

Macrons position lär dock stärkas om han vinner en andra mandatperiod i det franska presidentval som väntar i vår. Mindre troligt är att någon annan fransk president träder fram och snabbt tar på sig ledarrollen i EU. Visserligen har exempelvis EU:s förre brexitförhandlare Michel Barnier en stark ställning bland andra EU-ledare – men i opinionsmätningarna på hemmaplan ligger han fortsättningsvis långt efter.

Kanske kan i stället en annan tyska ta över efter Merkel som kontinentens främsta företrädare.

Ursula von der Leyen är som ordförande för EU-kommissionen redan en tung aktör som blivit allt mer populär efter tillträdet 2019. I hemlandet Tyskland ses hon dock fortsatt som ganska svag, vilket ligger henne i fatet.

ANNONS

Spansk spänning

Kandidater från andra länder är svårare att hitta. Storbritannien är inte längre med i EU och Italiens premiärminister Mario Draghi sitter på ett högst osäkert mandat.

Tomas Tobé siar om att Spanien måhända kan flytta fram positionerna – men hoppas i så fall snarare på oppositionsledaren Pablo Casado från högerpartiet PP, i stället för sittande socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez.

– Det spanska valet om två år kan bli väldigt spännande. Spanien är ett stort och viktigt land i EU och Sánchez har haft stora problem inrikesmässigt vilket gör att han inte har klivit fram så starkt på Europascenen. Ett maktskifte i Spanien till Casado skulle kunna skifta det hela – men Macron är väl den som vinner allra mest på att Merkel stiger av, säger Tobé.

Valaffischer i Berlin för de tre kanslerkandidaterna i helgens tyska val: Annalena Baerbock från De gröna, Olaf Scholz för socialdemokratiska SPD och Armin Laschet från kristdemokratiskt konservativa CDU/CSU.
Valaffischer i Berlin för de tre kanslerkandidaterna i helgens tyska val: Annalena Baerbock från De gröna, Olaf Scholz för socialdemokratiska SPD och Armin Laschet från kristdemokratiskt konservativa CDU/CSU. Bild: Michael Sohn/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron vid ett toppmöte i Bryssel i juni.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron vid ett toppmöte i Bryssel i juni. Bild: Olivier Hoslet/AP/TT

Fakta: Långsittare i EU

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har suttit klart längst bland de stats- och regeringschefer som representerar sina länder vid EU:s regelbundna toppmöten.

Så här ser topplistan ut just nu:

1) Angela Merkel, Tysklands förbundskansler – sedan den 22 november 2005

2) Viktor Orbán, Ungerns premiärminister – sedan den 29 maj 2010

3) Mark Rutte, Nederländernas premiärminister – sedan den 14 oktober 2010

4) Nicos Anastasiades, Cyperns president – sedan den 28 februari 2013

5) Xavier Bettel, Luxemburgs premiärminister – sedan den 4 december 2013

6) Stefan Löfven, Sveriges statsminister – sedan den 3 oktober 2014

...

15) Mette Frederiksen, Danmarks statsminister – sedan den 27 juni 2019

18) Sanna Marin, Finlands statsminister – sedan den 10 december 2019

Om man räknar in även de statschefer som inte deltar i toppmötena har emellertid Danmarks drottning Margrethe II suttit längst i EU – sedan den 14 januari 1972. Tvåa på den listan är kung Carl XVI Gustaf, som tillträdde den 15 september 1973.

Fakta: Angela Merkel

Angela Merkel (född 1954) är Tysklands förbundskansler sedan 2005. Hon är uppvuxen i det forna Östtyskland, valdes in i den gemensamma förbundsdagen 1990 för kristdemokratiskt konservativa CDU och var kvinno- och ungdomsminister 1991-94.

Sedan 2006 har Merkel toppat tidskriften Forbes lista över världens mäktigaste kvinnor alla år utom ett (2010, då hon "bara" blev fyra, med USA:s presidenthustru Michelle Obama i topp). På tidskriftens lista över världens mäktigaste person har hon som bäst rankats tvåa: bakom USA:s president Barack Obama 2012 och Rysslands president Vladimir Putin 2015.

Under sina år som förbundskansler har hon samarbetat med fyra USA-presidenter (George W Bush, Barack Obama, Donald Trump och Joe Biden), fyra franska presidenter (Jacques Chirac, Nicolas Sarkozy, François Hollande och Emmanuel Macron) och fem brittiska premiärministrar (Tony Blair, Gordon Brown, David Cameron, Theresa May och Boris Johnson).

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS