Konflikten mellan USA och Venezuela, eller möjligen främst mellan presidenterna Trump och Maduro, har trappats upp under lång tid. USA har attackerat oljefartyg, dödat besättningsmän och satt fartyg i blockad – allt för att sätta press på Nicolás Maduro, som enligt Trump gör det möjligt för narkotika att komma in i USA.
Veckan före jul sa Fredrik Uggla, docent vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, till GP att USA ”kanske i stället måste göra en militär intervention”.
Överraskad av attacken
Ändå reagerade han när en sådan ägde rum, tidigt på lördagsmorgonen, svensk tid.
– Jag är överraskad över att han vågar sig på ett sådant vågspel. Det är en stor risk att ta. Jag hade möjligen väntat mig missilattacker, men inte specialstyrkor på marken som griper Maduro, säger Fredrik Uggla.
President Donald Trump har anklagat Nicolás Maduro för att vara en knarkbaron, medan Maduro anklagat Trump för att försöka kontrollera Venezuelas oljeresurser.
Fredrik Uggla tror inte att något av alternativen stämmer med verkligheten. Enligt honom hamnar majoriteten av narkotikan som lämnar Venezuela i Europa, medan knarket som kommer in i USA gör det från Mexiko.
– Vi vet att regimen i Venezuela har sett mellan fingrarna när det gäller knarkkartellernas verksamhet. Men därifrån till att beskriva Maduro som en knarkbaron är steget långt.
”Trump har lyckats”
– Jag uppfattar detta som enbart en styrkedemonstration från Trumps sida. Han gör det inte för att säkra olja, inte för att stoppa narkotikan, inte för att han vill göra en insats för demokratin i Sydamerika. Han vill visa att han har makt, och i det perspektivet har han lyckats.
Nicolás Maduro tog över styret av Venezuela efter Hugo Chavez 2013. Han har omvalts två gånger, 2018 och 2024, men resultaten har inte erkänts internationellt. Under Maduros ledning har Venezuelas hamnat i en ekonomisk kris.
– Vid förra valet tillkännagav regimen inte ens röstsiffror från vallokalerna, de förkunnade bara att de vunnit, säger Fredrik Uggla.
Har Maduro något stöd bland befolkningen?
– Det är svårt att veta vilket stöd han har. Säkert finns en liten kärna av supportrar, fattiga personer som kanske skyller landets ekonomiska problem på USA:s sanktioner. Men de flesta stöder honom inte, och det är till och med svårt att veta vad som faktiskt är den venezuelanska befolkningen. En tredjedel av befolkningen har flytt, främst på grund av den ekonomiska situationen.
Vad händer nu?
Den stora frågan är vad som kommer att hända med Venezuela nu – och vad Trump har för planer för framtiden.
– Vi pratar ibland om sådana här konflikter i termer av efternamn, som Trump mot Maduro. Men under Maduro, och tidigare Hugo Chavez, finns en regim som byggts upp under 25 år. USA kan ta bort Maduro, men vicepresidenten Delcy Rodríguez är redan ute och uttalar sig, och under henne finns en hel statsapparat. Men möjligtvis sätter detta punkt för USA:s inblandning, säger Fredrik Uggla.
Om USA ska försöka installera en annan regering i Caracas kommer denna att behöva skyddas.
– En ny regering kan hotas både av Maduros supportrar och av knarkkartellerna. Då måste USA skydda denna regering med rådgivare och specialstyrkor, och plötsligt har man en situation med ett nytt land dit man ska sända amerikanska trupper. Det tror jag inte att man vill. Men kanske är han nöjd med att ha tagit bort Maduro från presidentposten och därmed visat sin makt.
