Temperaturen stiger i världen, men allra snabbast går det i Europa. Världens landområden har i genomsnitt blivit cirka 1,7 grader varmare än förindustriella nivåer, men på det norra halvklotet har temperaturen redan stigit 1,9 grader.
Enligt rapporten har Europa värmts upp dubbelt så mycket som det globala genomsnittet sedan 1980-talet.
Förklaringen är enkel, enligt professor Tore Furevik, professor i klimatdynamik vid universitetet i Bergen.
– Anledningen är att det är här de stora landmassorna finns, så att landområdena hålls ”svala” av havet i mindre utsträckning, säger han till NRK.
Det går snabbare att värma upp landområden än havet, vilket gör att temperaturen ökar snabbare ju längre norrut man befinner sig på jordklotet. Till skillnad från jordens landyta så har havsytans temperatur ”bara” ökat 1 grad.
Smältande is snabbar på uppvärmning
Områdena runt Medelhavet är ett av de områden där klimatförändringarna leder till störst minskning av nederbörden, med torka som följd, enligt Furevik. I norr får man ytterligare en värmande effekt av att snön och isen smälter bort, och reflekterar mindre solljus, som i stället värmer upp marken och vattnet.
– En liknande effekt ses även i de höga bergen, till exempel i Alperna där glaciärerna drog sig tillbaka mer 2022 än vad man någonsin tidigare uppmätt, säger Tore Furevik till NRK.
2022 präglades av extrem värme och torka. Enligt rapporten miste 16 000 människor livet på grund av värmeböljor förra året och flera europeiska länder registrerade sina varmaste år någonsin.
Men rapporten är inte beckmörk. Den lyfter fram att det 2022 för första gången någonsin genererades mer el från förnybara energikällor än från fossila. Vind- och solenergi stod för 22,3 procent av EU:s el förra året.
– Det är glädjande att se att utvecklingen av förnybar energi fortsätter med oförminskad styrka, och att det för första gången producerades mer el från förnybara källor än från fossila källor i Europa. Tillsammans med starka satsningar på förnybara energikällor i andra stora ekonomier som USA och Kina finns det grund för en viss optimism framåt, säger Tore Furevik.
LÄS MER:Femåring vill tvinga politiker att stoppa utsläpp