Det kan tyckas något skrattretande, det här med att Österrike 2007 förlängde nationalrådets mandatperiod från fyra till fem år. Få regeringar under 2000-talet har nämligen klarat av att sitta en hel mandatperiod ut. Nu skakar marken även under den nuvarande regeringskoalitionen mellan kristdemokratiska ÖVP och De gröna, som suttit vid makten sedan januari 2020.
I onsdags vaknade Österrike till nyheten om att flera husrannsakningar gjorts runt om i huvudstaden Wien, bland annat på förbundskanslerns kansli, finansdepartementet, ÖVP:s högkvarter och hos flera personer nära Sebastian Kurz. Bakgrunden till tillslagen skulle visa sig vara misstankar mot Kurz och nio andra personer som rör mutbrott, bestickning och trolöshet.
Under veckan har allt mörkare moln samlats på Sebastian Kurz turkosa himmel och på lördagskvällen kom beskedet: förbundskanslern avgår, trots att han bestämt förnekar alla anklagelser. Men Kurz vill "förhindra kaos", förklarade han på en snabbt inkallad presskonferens.
– Mitt land är viktigare för mig än min person. Och vad vårt land behöver nu är stabilitet.
Förbundskanslerposten tas nu över av utrikesminister Alexander Schallenberg (ÖVP).
Minutiösa planer
Händelserna som allt handlar om ligger egentligen flera år tillbaka i tiden och har koppling till den unge Kurz klättring mot den högsta politiska makten i Österrike, som fått honom att beskrivas som ett underbarn.
Runt 2016 var den då 30-årige Kurz landets utrikesminister och hade två klara mål i sikte: först ta över partiledarskapet för ÖVP, därefter bli landets förbundskansler. Maktövertagandet var minutiöst planerat, visar interna dokument enligt tidskriften Falter. Och planerna lyckades. 2017 tog Sebastian Kurz över ÖVP och stöpte om det, bland annat genom att ändra partifärg från svart till turkos. Senare samma år tog han hem valsegern och utropades till förbundskansler.
Misstankarna som nu uppstått gör gällande att Sebastian Kurz och hans medarbetare vid den här tiden köpt friserade opinionsundersökningar som talat till Kurz fördel. Dessa ska ha betalats med skattepengar som gått från finansdepartementet via fejkade fakturor, skriver Die Presse. Dessutom ska man haft ett avtal med ledningen för tabloiden Österreich, som gick ut på att tidningen publicerade mätningarna i utbyte mot annonsinköp.
Mobil från Ibiza
Detta är dock inte den enda utredningen mot kanslern och hans medarbetare. Exempelvis anklagas han för att ha farit med osanning i en parlamentarisk utredning kring den så kallade Ibizaskandalen. Den briserade 2019 och ledde till att den dåvarande koalitionen mellan ÖVP och högerpopulistiska FPÖ sprack.
Detta sedan en hemlig inspelning från partyön Ibiza spridits, där FPÖ-ledaren Heinz Christian Strache, som kort därpå utsågs till vicekansler, kohandlande med en kvinna han trodde var släkting till en rysk oligark.
Strache lovade lukrativa offentliga kontrakt i utbyte mot ekonomisk hjälp i valrörelsen. En intressant detalj i sammanhanget är att bevisningen i det nu aktuella fallet kommer från meddelanden från en mobiltelefon som beslagtogs i efterspelet av Ibizaskandalen, enligt österrikiska nyhetsbyrån APA.
Om alla steg Kurz tagit tidigare varit planerade in i minsta detalj, så är frågan hur man ska tolka lördagskvällens besked. Även om han avgår som kansler så kommer han fortsätta som partiledare och bli gruppledare i nationalrådet, underhuset i landets parlament. Så avgången är inte en riktig avgång, enligt den politiske analytikern Thomas Hofer.
– Han tar ett kliv tillbaka, men makten inom ÖVP och därmed också i den kristdemokratiska delen av regeringen ligger fortfarande hos Sebastian Kurz, säger Hofer till Reuters.
"Skuggkansler"
Oppositionen, socialdemokratiska SPÖ, högerpopulistiska FPÖ och liberala Neos, verkar föga imponerande, och talar om att "systemet Kurz" fortsätter.
– Man kan sammanfatta det som att Kurz sedan en timme tillbaka inte längre är förbundskansler, utan skuggkansler, sade SPÖ-ledaren Pamela Rendi-Wagner under kvällen.
– Det måste man ärligt erkänna, och det måste också Werner Kogler också ärligt erkänna, fortsatte hon och gav en känga till De grönas partiledare vars besked hittills har varit att samarbetet fortsätter.
FPÖ:s Herbert Kickl är inne på samma linje:
– Kurz må vara borta som kansler, men det turkosa systemet är precis lika närvarande som tidigare.
Rollbytet väcker också frågor kring hur utredningen mot Sebastian Kurz kan fortsätta, då parlamentsledamöter som regel skyddas av åtalsimmunitet. Åsikterna bland bedömare går isär kring vad detta får för konsekvenser i det aktuella fallet, men ÖVP meddelar att Kurz kommer att ansöka om att få sin immunitet upphävd, skriver APA.
Bakgrund: Politiskt rörigt i Österrike
Konservativa ÖVP och Socialdemokraterna (SPÖ) regerade tillsammans i början av 2017. När ÖVP:s partiledare avgick i maj 2017 tog den unge Sebastian Kurz över, och samarbetet med SPÖ förklarades avslutat. Han gjorde stora förändringar av ÖVP, som snabbt gick från en tredje- till en förstaplats i opinionssiffrorna.
I nyvalet hösten 2017 vann ÖVP stort och Kurz gav högerpopulistiska FPÖ chansen till ett regeringssamarbete. Men efter att en skandalvideo från Ibiza med FPÖ-ledaren och vicekanslern Heinz-Christian Strache avslöjats sprack regeringen i maj 2019. Strache avgick också från partiledarposten.
I nyvalet hösten 2019 fick ÖVP 37,5 procent av rösterna och De gröna 13,9 procent, vilket ledde fram till regeringsförhandlingar. FPÖ fick 16,2 procent och backade nästan tio procentenheter jämfört med valet 2017. Socialdemokraterna fick 21,2 procent, även det en minskning jämfört med föregående val.