Det indirekta valsystemet är reglerat i konstitutionen. Den kandidat som får flest röster om än bara en enda – vinner hela delstaten. Varje delstat har ett antal elektorsröster som bygger på antalet senatorer plus kongressledamöter. Eftersom alla delstater, oberoende av storlek, har två senatorer byggs orättvisan in redan här.
Att sedan kongressdistrikten ritas om med befolkningen som bas – och ofta med politisk slagsida beroende på vilket parti som har majoriteten i distrikten – försvårar det hela ytterligare. Ännu en komplikation är att folkräkningen är bristfällig och inte uppdateras kontinuerligt.
Tanken var att kompensera landsbygden
När konstitutionen skrevs var grundtanken att landsbygden skulle kompenseras när de stora befolkningstäta områdena växte. Det finns alltså från början en medveten idé inbyggd i systemet för att de stora städerna inte skulle dominera på landsbygdens bekostnad.
Elektorsrösterna förvandlas till fysiska elektorer som möts i december för att formellt avlägga sina röster på det sätt som valresultatet stipulerar. Men i ett antal delstater är inte elektorerna bundna utan kan i princip ändra sig och lägga rösten på förloraren. Det skulle vara möjligt i mardrömsscenariot då vinnaren fått färre röster totalt än förloraren men ändå tilldelats flest elektorsröster.
Röster räknas fortfarande
Just detta har hänt i år. Tre elektorer har sagt att de kan rösta på Hillary Clinton eftersom hon har fått över två miljoner fler röster än Donald Trump. Röster räknas fortfarande. Det är andra gången i USA:s moderna historia som detta inträffat. Den första gången var 2000 då Al Gore fick 500 000 röster mer än George W Bush, men stupade på elektorsrösterna i Florida.
Detta inträffade aldrig under 1900-talet och bara två gånger på 1800-talet. Men att många elektorer skulle rösta på Clinton istället för Trump, och därmed ändra valresultatet, är inte troligt.
Diskussionen om valsystemet var i huvudsak akademisk under 1900 -talet eftersom mardrömmen aldrig infann sig. Men med två sådana val på sexton år på 2000-talet är det nu annorlunda.
Komplicerat påverka valsystemet
Problemet är att ett tillägg till konstitutionen, som ändrar valsystemet, är komplicerat. De första tio tilläggen till konstitutionen från 1789 sammanfattas som Bill of Rights . Det finns 27 tillägg. Över 1 500 tillägg har föreslagits men inte gått igenom.
Processen är lång. Ett förslag skall både röstas igenom i senaten och kongressen med två tredjedels majoritet och dessutom godkännas av två tredjedelar av delstaterna . Detta skall dessutom ske inom sju års tid, annars faller tillägget. Equal Rights Amendment, ERA, som innebar lika rättigheter för kvinnor lanserades redan 1923 och godkändes av kongressen 1972. 35 av de nödvändiga 38 delstaterna ratificerade, men tillägget föll på tidsgränsen trots att den utökades från 1979 till 1982.
En mer närliggande utveckling – än att ändra valsystemet – skulle i år vara omräkning av röster och granskning av den tekniska utrustningen som kan vara medvetet felprogrammerad eller hackad.
Forskare misstänker oegentligheter
Det är forskare vid University of Michigan som misstänker oegentligheter i bland annat Pennsylvania och Wisconsin, där Trump knappt vann, och i Michigan där rösterna ännu inte är färdigräknade. Universitetet startade de stora amerikanska väljarundersökningarna redan på 1940-talet och har världens längsta tidsserier.
Att kravet kommer därifrån kan vara startskottet på en utdragen process där hela det praktiska tillvägagångssättet i slutändan får ett allvarligt grundskott.
