Den ryske presidentaspiranten Boris Nadezjdin.
Den ryske presidentaspiranten Boris Nadezjdin. Bild: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT

Krigskritikern vill utmana Putin – utan chans

Han kritiserar Rysslands hårda hbtq-lagar, vill stoppa mobiliseringen av unga män och är stor motståndare till landets anfallskrig mot Ukraina.
De senaste dagarna har över 100 000 ryssar köat i kylan för visa sitt stöd för Boris Nadezjdin, som väcker oväntat stort uppseende när han försöker utmana Putin.

ANNONS

– Jag ställer upp i presidentvalet för att jag tror att president Putin gjorde ett fatalt misstag när han startade den militära specialoperationen mot Ukraina, säger Boris Nadezjdin till BBC.

Nadezjdin använder den ryska benämningen eftersom det är obligatoriskt i Ryssland, förklarar han. Den som kallar det för ett krig riskerar fängelse.

Över 100 000 personer har skrivit på namninsamlingen för Nadezjdins kandidatur, vilket i teorin tillåter honom att kandidera i presidentvalet den 17 mars.

Styrt system

Men Nadezjdin har ingen chans att faktiskt vinna, framhåller Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsgruppen på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). För omvärlden står det sedan länge klart att Putin sett till att behålla makten.

ANNONS

Nästa hinder för Nadezjdin är när centrala valkommissionen i veckan ska ta ställning till om underskrifterna ska godkännas.

– De flesta kandidater klarar sig inte fram till mållinjen därför att de underkänns på olika administrativa grunder, säger Vendil Pallin.

– Hela systemet är uppbyggt på att göra det omöjligt för att det ska existera ett reellt politiskt alternativ till Vladimir Putin i dag i Ryssland.

"Inte en rival"

Av den anledningen finns det också en misstro mot Boris Nadezjdin bland oppositionellt sinnade ryssar, då han länge har varit del av ett system där Kreml noga väger vilka röster som ska få höras. Och än så länge har han inte blivit stoppad.

Kreml ser inte Nadezjdin som en rival, sade Putins talesperson Dmitrij Peskov i torsdags. Och 2–3 procents stöd för Nadezjdin kan till och med gynna den sittande presidenten: det blir ett sätt att visa vilket lågt stöd hans meningsmotståndare har, berättar Vendil Pallin.

– Sedan finns det andra i Ryssland som säger att det är viktigt att man använder sin rösträtt och ändå försöker, säger hon.

Sätt att protestera

Köerna kan också betraktas som en sällsynt protestaktion i dagens Ryssland.

– I praktiken har det här att stå i kö för att skriva under hans kandidatur blivit ett legalt sätt att protestera mot kriget, säger Vendil Pallin.

ANNONS

– För man kan inte protestera på något annat sätt i Ryssland, man får inte ens stå ensam numera och hålla upp ett plakat.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har repressionen ökat något enormt, tillägger hon.

– Det är förenat med stora risker att uttrycka kritik mot den politiska ledningen, den förda politiken och särskilt kriget.

– Det säger mycket att det finns personer som fortfarande är beredda att sätta sitt namn, telefonnummer och stad på de här papperna.

Människor står i kö i S:t Petersburg för att skriva under till stöd för den liberale presidentaspiranten Boris Nadezjdin.
Människor står i kö i S:t Petersburg för att skriva under till stöd för den liberale presidentaspiranten Boris Nadezjdin. Bild: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Presidentvalet i Ryssland

Tre politiker från partier i underhuset duman har godkänts som kandidater till presidentvalet i Ryssland den 17 mars: Kommunistpartiets Nikolaj Charitonov, Liberaldemokraternas Leonid Slutskij och Vladislav Davankov från Nytt Folk.

Rysslands sittande president Vladimir Putin har blivit godkänd som oberoende kandidat.

För dem som inte finns representerade i duman är kandidaturen svår att få till. Något förenklat behöver de samla ihop över 100 000 namnunderskrifter – som sedan granskas oerhört hårt av centrala valkommissionen.

I valet 2021 fick i stort sett inga oppositionella ställa upp. Många tvingades lämna landet och oppositionsledaren Aleksej Navalnyj sattes i fängelse. Sedan Ryssland inledde sitt krig i Ukraina har repressionen ökat ännu mer.

Källor: UI/Landguiden, AP

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS