En känsla av eufori, följt av att man slås ut i flera timmar. När man vaknar är suget efter att få tag på mer överväldigande starkt – till och med starkare än suget man får efter att ha tagit heroin eller fentanyl.
Så beskriver människor i den amerikanska delstaten Philadelphia för tidningen Vice hur det är att använda drogen "tranq". Substansen heter egentligen xylazin och är ett lugnande medel som vanligtvis används för att söva djur, men som nu börjat florera allt mer på gatorna i USA.
En ny amerikansk studie som publicerats i år visar att i tio amerikanska jurisdiktioner har överdosdödsfallen med xylazin ökat från 0,36 procent år 2015 till 6,7 procent år 2020.
– Det här är något jag aldrig sett förut någon annanstans. Människor som sticker nålar vart de än kan och som ligger avsvimmade överallt. Philadelphia går under av "tranq", säger 28-åriga Sam Brennan, som använder tranq, till Vice.
Orsakar nekros i kroppsdelar – överdosmotgift funkar inte
I Philadelphia har flera xylazin-användare tvingats amputera kroppsdelar som fingrar och tår efter att de blivit svårt infekterade.
Xylazin saktar ner blodflödet i kroppen, vilket gör att det tar längre tid för sår att läka och kan även orsaka andra komplikationer som sepsis och hjärtinflammationer. Substansen kan även orsaka nekros, en form av vävnadsdöd, i kroppen. Huden blir svart där vävnaden dör och måste oftast skäras bort.
– Den nekrotiska vävnaden utvecklas inte nödvändigtvis bara där läkemedlet injicerats. Det finns bevis för att det kan förekomma var som helst på kroppen, säger Joseph Friedman, en forskare som studerat läkemedlet, till Free Press.
Precis som opioider kan xylazin orsaka andningssvårigheter, vilket ökar risken för överdos. Men eftersom det inte är en opioid går det inte att häva överdosen med motgiftspreparat som naloxon.
Används för att späda ut fentanyl
USA har sedan flera år tillbaka kämpat med vad som kallats för en opioidkris, där allt fler amerikanare har blivit beroende av opiater och opiatbaserade läkemedel.
Drygt 100 000 personer dog av överdoser i USA mellan maj 2020 till april 2021, enligt statistik från den nationella folkhälsomyndigheten. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2019 och innebär att fler amerikaner dör av narkotikaöverdoser än bilolyckor, vapenvåld och influensa.
Fentanyl, en syntetisk opiat som kan vara upp till 50 gånger mer potent än heroin, har börjat användas i allt större utsträckning runt om i landet. Det mesta av den olagliga fentanylen i USA tillverkas av mexikanska drogkarteller med kemikalier som skickats från Kina. Eftersom fentanyl är så starkt behövs inte lika mycket i en tablett, vilket gör att kartellerna kan göra stora vinster.
År 2019 förbjöd Kina fentanyl och olika varianter av substansen, så kallade fentanylanaloger, efter bland annat påtryckningar från den dåvarande presidenten Donald Trump. Det menar man har lett till att USA:s fentanylförsörjningskedja nu har störts.
Myndigheterna i USA tror att på grund av att producenter och säljare har mindre tillgång till fentanyl så väljer de nu att späda ut substanserna med xylazin. Det ger ett kraftigare ruspreparat, men ökar också riskerna för överdoser.
Det gör den amerikanska fältepidemiologen Jen Shinefield, som arbetar med missbrukare i Philadelphia, orolig för framtiden.
– När fentanyl inte är tillgängligt så blir det ordentligt utspätt med xylazin, säger Jen Shinefeld till Vice.
– Vi ser att någon gör en påse som består av 23 delar xylazin och en del fentanyl, vilket gör att vi får 15 personer som överdoserar i ett hörn.
Det oroar även brukarna själva.
– Det dödar oss, säger Sam Brennan.
Fakta: Fentanyl
Fentanyler är syntetiska opioidläkemedel som kan vara upp till 50 gånger mer potenta än heroin, vilket innebär att en dos motsvarar storleken av ett korn bordssalt eller mindre.
Inom vården används de för sövning och komplexa fall av smärtlindring, ibland i form av plåster som under flera dagars tid utsöndras genom huden. Som illegal drog är de extremt svårdoserade.
I Sverige har de fentanylrelaterade dödsfallen minskat sedan 2018, från att under några år i mitten av 2010-talet kunnat räknas i mellan 100–150 fall årligen. Den svenska fentanylepidemin drevs delvis av att fentanylanaloger såldes öppet i form av nässprej på webbsajter.
Källor: FASS, Socialstyrelsen
LÄS MER:Fentanyl "den farligaste epidemin" i USA
LÄS MER:USA varnar för fentanylboom på väg till Sverige
