Jimmy Carter hade en lågmäld ödmjukhet som präglade honom både som person och politiker. Han var nationellt okänd när han under sin första period som guvernör i Georgia beslutade sig för att ställa upp i presidentvalet 1976.
Då hade Vietnamkriget avslutats med en kaotisk amerikansk reträtt året innan. Såren från kriget och Watergateskandalen – som tvingat bort Richard Nixon från presidentposten 1974 – var inte läkta.
Jimmy Carter kom som en själasörjare för en amerikansk sargad och plågad nation.
En leende jordnöt
Hans bas för presidentvalskampanjen var lilla Plains på landsbygden i Georgia där han hade en jordnötsfarm. På plakaten fanns hans breda leende på en jordnöt.
Vi journalister strömmade till och slog oss ned på jordnötssäckar på kampanjkontoret i den nedlagda gamla stationsbyggnaden. Dit kom presidentkandidaten ofta själv förbi när han var hemma och svarade på frågor, deltog i fotbollsmatcher eller bad alla att följa med till hans baptistkyrka. Carters tro var djupt rotad.
Hans mamma , Ms Lilian, höll annars ställningarna, bakade jordnötskakor och bjöd runt:
– Ta en kaka, lilla vän. Bästa mellanmålet med ett glas mjölk.
Intog Vita Huset
Jimmy Carters slarvige bror Billy drog omkring med en öl i handen och det hela kunde i början uppfattas som en barfotakampanj som inte skulle kunna utmana de mer väloljade valrörelserna som övriga demokratiska kandidater bedrev. På republikansk sida hade Gerald Ford, som efterträtt Richard Nixon, fullt upp med att avvärja hotet som Ronald Reagan utgjorde med sin interna utmaning om partiets nominering.
Men Jimmy Carter var omgiven av ett lag erfarna och skickliga strateger som redan som unga slipat sina talanger i John F Kennedys och Lyndon Johnsons kampanjer. Opinionsmätare, med ny kunskap om både teknik och om hur resultaten skulle tolkas och utnyttjas, slöt upp. Jimmy Carter vann valet och kunde inta Vita huset 1977.
Nytändningen blev en uppförsbacke
Det som sett ut som en nytändning för USA förvandlades dock snabbt till en uppförsbacke. Oljekrisen, ekonomiska problem och dollarn i bottenläge. När sedan den amerikanska ambassadpersonalen i Irans huvudstad Teheran togs som gisslan av iranska gardister i oktober 1979 innebar det början till slutet för Carters presidenttid. USA kände sig kollektivt förnedrat efter ett misslyckat fritagningsförsök och dagarna räknades. Det blev totalt 444 dagar innan dramat var över. Gisslan frisläpptes samma minut som den nye presidenten Ronald Reagan svor eden i januari 1981 med Jimmy Carter som valets förlorare på podiet på Kapitoliums trappa.
Carter hade dessutom inför valet 1980 utmanats internt av Ted Kennedy ( som förlorade den kampen) och hans ställning inom partiet var kraftigt försvagat.
Det var en bitter förlust för Jimmy Carter. Han beskrevs som en misslyckad president och det är först på senare år som hans framgångar har uppmärksammats. Det var Carter som lyckades mäkla fred mellan Israel och Egypten vilket ledde till att Camp David-avtalet undertecknades 1978.
Rasismen präglade Carter
Carter bedrev också en aktiv antiapartheid-politik, utmanade det vita styret i Sydafrika och gav stöd till den fängslade Nelson Mandela. Han utnämnde Andrew Young, som varit en av Martin Luther Kings närmaste medarbetare, till regeringsmedlem och FN-ambassadör med särskilt ansvar för mänskliga rättigheter.
– Jag föddes i en tid när rasismen levde starkt inte bara i den amerikanska södern, sade Carter då jag intervjuade honom en tid efter avgången som president. Men jag lekte med svarta barn, såg ju att de var lika duktiga som jag. Skillnaden var att de inte fick möjligheten att visa det. Det präglade mig för alltid.
Och det är just Jimmy Carters idoga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter efter presidentåren som gjort honom respekterad både i USA och runt om i världen. När han kom tillbaka till Plains från Vita huset upptäckte han att jordnötsfarmen, som satts i en ”blind trust” utan hans insyn under presidentåren, var i det närmaste bankrutt. Men han tog aldrig de erbjudanden om lukrativa konsultjobb som politiker brukar lockas av. Han arbetade istället upp farmen igen, ägnade sig åt en rad välgörenhetsuppdrag och bildade Cartercentret i Atlanta med forskning om internationella och amerikanska utvecklingsfrågor. Han och hustrun Rosalynn har, så länge hälsan tillät det, funnits med och byggt bostäder i Habitatprojekt för hemlösa.
Nobelpristagare 2002
Jimmy Carters arbete med fredsfrågor gav honom Nobels fredspris 2002.
Joe Biden var ung senator när han som förste demokratiske toppolitiker gav Jimmy Carter stöd inför presidentvalet 1976. Det har ingen av dem glömt och de har sedan dess stått varandra nära. Biden har ofta beskrivit Carter som en av de mest inspirerande personer som han träffat.
Biden besökte som nyvald president Jimmy och Rosalynn Carter i hemmet i Plains där Jimmy Carter nu vårdas sin sista tid i livet.
