Räddningsarbetare letar efter överlevande i en förstörd byggnad i södra Teheran.
Räddningsarbetare letar efter överlevande i en förstörd byggnad i södra Teheran. Bild: Sajjad Safari /AP/TT

Irankriget: USA skickar landsättningsstyrka

President Donald Trump säger att Irankriget är över när han ”känner det” i sina ben.
USA förstärker sin närvaro i regionen genom att skicka en marin landsättningsstyrka, enligt uppgifter till The Wall Street Journal.
Samtidigt rapporteras nya explosioner i både Iran och Israel.

ANNONS

USA skickar en marin landsättningsstyrka, vanligtvis bestående av flera krigsfartyg och cirka 5 000 marinkårssoldater och sjömän, uppger tre källor för The Wall Street Journal. Det sker efter Irans upptrappade hot och attacker mot fartygstrafiken genom Hormuzsundet.

Källor bekräftar för både WSJ och AP att det Japanbaserade amfibiefartyget USS Tripoli och dess marinkårsstyrka är på väg. Enligt AP handlar det om runt 2 500 marinkårssoldater.

”I mina ben”

I ett utspel på fredagen hävdade Donald Trump att den iranska regimen i Teheran håller på att krossas och att det är en ”ära”.

”De har dödat oskyldiga människor runt om i världen i 47 år och nu, som USA:s 47:e president, dödar jag dem”, skrev han på plattformen Truth Social.

ANNONS

I en radiointervju med Fox News får Trump en fråga om när kriget kommer att vara över:

– När jag känner det – när jag känner det i mina ben (bones), svarade han.

Huvudstaden Teheran skakades av nya explosioner på fredagen. En israelisk flygattack mot stadens centrala delar drabbade en regimvänlig demonstration. Minst en person uppges ha dödats.

Iranska motangrepp

Iran har gått till motangrepp mot Israel och västvänliga mål i länderna runt Persiska viken.

Dödsfall rapporteras på fredagen i Oman och vid drönarangrepp mot diplomatkvarteren i saudiska Riyad. Runt 30 personer skadades i en robotattack mot den israeliska staden Zarzir. Även Tel Aviv angreps.

Frankrikes president Emmanuel Macron skrev på X att en fransk soldat har dödats i Arbil i Irak.

I Natolandet Turkiet sköts ännu en iransk robot ned, vilket beskrevs som den tredje i turkiskt luftrum sedan Irankriget bröt ut.

Miljoner på flykt

Snart två veckor har gått sedan Israel och USA anföll Iran – ett agerande som motiveras med att Iran var på väg att framställa kärnvapen.

Sedan dess har bombardemanget pågått nästan oavbrutet. USA:s militär uppger att över 15 000 mål träffats i landet. Israel i sin tur säger att man utfört drygt 7 600 flygräder mot Iran.

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att över 3,2 miljoner iranier drivits på flykt. Hälsodepartementet i Iran uppger att över 1 200 människor dödats, vilket är i linje med den USA-baserade aktivistgruppen Human Rights Activists News Agencys (HRANA) uppgifter.

ANNONS
Brandmän kämpar mot lågorna i en byggnad efter att en iransk robot slagit ned i Holon strax söder om Tel Aviv.
Brandmän kämpar mot lågorna i en byggnad efter att en iransk robot slagit ned i Holon strax söder om Tel Aviv. Bild: Ohad Zwigenberg/AP/TT
En regimtrogen protest i Irans huvudstad på fredagen. Deltagarna håller upp bilder av Irans tidigare högste ledare, ayatolla Ali Khamenei som dödades i krigsutbrottet, samt dennes son och efterträdare Mojtaba Khamenei.
En regimtrogen protest i Irans huvudstad på fredagen. Deltagarna håller upp bilder av Irans tidigare högste ledare, ayatolla Ali Khamenei som dödades i krigsutbrottet, samt dennes son och efterträdare Mojtaba Khamenei. Bild: Vahid Salemi/AP/TT

Bakgrund: Så startade Irankriget

Den 28 februari anföll USA och Israel Iran, utan stöd i FN:s säkerhetsråd. Angreppet beskrivs som en förebyggande attack för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei och flera andra ledare dödades i bombningarna.

Ett år tidigare, i mars 2025, skickade USA:s president Donald Trump ett brev till ayatollan för att inleda förhandlingar om Irans misstänkta kärnvapenprogram. Fem möten hölls men gav inte resultat.

Den 22 juni gick USA in i det då pågående kriget mellan Israel och Iran och bombade tre kärnenergianläggningar.

I september återinfördes tidigare FN-sanktioner mot Iran. Ekonomin förvärrades och inför årsskiftet bröt folkliga protester ut. Trump sade sig vara beredd att ingripa på demonstranternas sida när de dödades i tusental – men det skedde inte.

I början av 2026 samlades USA:s militära styrkor i Irans närområde.

Nya förhandlingar med regimen inleddes den 3 februari, utan resultat.

TT
ANNONS