De två kaukasiska staterna säger sig vara beredda att lösa flera problem längs med deras omstridda och snirkliga gräns, där det finns många exklaver som befolkas av olika grupper och där de militära spänningarna länge har varit höga.
Att lösa dessa frågor har beskrivits som ett avgörande steg mot ett regelrätt fredsavtal mellan länderna, men eftergifter från Armeniens sida väcker stort missnöje bland många armenier. Protester har pågått i flera veckor i Jerevan och en ärkebiskop som har klivit fram som protestledare har manat människor att gå ut på gatorna under måndagen.
Många av de gripna försökte blockera trafiken på Jerevans gator. Flera hundra personer deltog allt som allt, enligt AFP:s utsände i staden.
Enligt inrikesdepartementet har alla de 156 gripna släppts under måndagen.
Azerbajdzjan har en stark hand att spela efter att landet förra hösten gick in militärt i den bergiga utbrytarregionen Nagorno-Karabach och tog över den helt och hållet i en blixtoffensiv, med följden att ett hundratusental etniska armenier fördrevs därifrån.
Omvärlden har stora intressen i länderna och regionen, inte minst i ett läge där den traditionella maktspelaren Ryssland har tappat mycket inflytande där.
Bakgrund: En kaukasisk krutdurk
Konflikten mellan de kaukasiska staterna Armenien och Azerbajdzjan har under de senaste åren primärt handlat om Nagorno-Karabach, ett omstritt bergsområde inom Azerbajdzjans gränser som under lång tid var en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.
Ländernas konflikt har nationalistiska och religiösa förtecken. Bägge gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach och andra områden längs med en slingrig gräns och vid mängder av stora och små exklaver. Tvister mellan kristna armenier och muslimska turkfolk har ägt rum där i långt längre än ett sekel, oavsett statsgränser.
Dagens splittrade gränsdragning gjordes under Sovjetledaren Josef Stalin på 1920-talet. När Sovjetunionen senare föll samman hamnade Armenien och Azerbajdzjan i ett krig där omkring 30 000 människor dödades.
Ett fyradagarskrig 2016 följdes av ett sexveckorskrig 2020. Azerbajdzjan tog där kontroll över stora områden i och kring Nagorno-Karabach och i några gränsområden.
Den 19 september 2023 gick Azerbajdzjan in i Nagorno-Karabach i en blixtoffensiv och det armeniska självstyret upplöstes. Fler än 100 000 etniska armenier fördrevs från sina hem och sökte sig till Armenien.