Gazas civila förtjänar också ett slut på krig och tvångsförflyttningar, betonade USA:s president Joe Biden när han tillkännagav vapenvilan i Libanon.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu förkunnade i stället ökat tryck mot Hamas och intensifierad krigföring i det belägrade norra Gaza.
Gaza är väsensskilt Libanon, konstaterar Anders Persson, Israel-Palestina-expert vid Linnéuniversitetet.
– En vapenvila i Gaza är av allt att döma betydligt mer komplicerat att få till.
Kriget i Gaza handlar för Israels del om mer än säkerheten i gränsområdet – inte minst om de runt 100 gisslan som fortfarande hålls fångna av terrorstämplade extremistgrupper i Gaza.
– Efter 7 oktober finns det även ett betydligt större emotionellt bagage på alla sidor i konflikten, säger Persson.
Utlovat seger
För Hamas är gisslan ett trumfkort som låter dem behålla sin hårdföra förhandlingsposition, även om rörelsen är försvagad sedan allierade Hizbollah gått med på att lägga ned sina vapen. I fredssamtalen kvarstår djupa klyftor, främst om formen för ett israeliskt tillbakadragande och vilken roll – om någon – som Hamas ska spela i ett framtida Gaza.
Hamas har sagt sig vara redo för en uppgörelse. Huruvida Israel är det är oklart.
– Israel vill ha en vapenvila på sina egna villkor. Men vill man ha det på de villkor som gällt hittills? Förmodligen inte, säger Anders Persson.
Gazakriget handlar också om Netanyahus politiska överlevnad. Kompromisser med Hamas kan resultera i att hans styrande koalition, där flera ministrar på den yttersta högerkanten förespråkar ännu hårdare tag i Gaza, kollapsar.
– Det är kanske en av de främsta anledningarna till att Netanyahu inte gått med på en vapenvila. Kom ihåg att han har utlovat total seger i Gaza och att Hamas inte ska tillåtas styra efter kriget. Det är ett högt träd han klättrat upp i, säger Persson.
"Inget ljus"
Kriget i Gaza handlar även om hämnd – och om Israels motstånd mot alla former av palestinsk självständighet. Israeliska styrkor har redan tömt stora delar av norra Gaza på sin palestinska befolkning. Flera ultranationalister i Netanyahus regering har manat till en permanent israelisk ockupation av landremsan, däribland finansminister Bezalel Smotrich.
– Vi kan och måste erövra Gazaremsan, vi ska inte vara rädda för det ordet, sade han i måndags.
Mkhaimar Abusada, palestinsk politisk analytiker som flytt kriget, tror inte att vapenvilan i Libanon kommer att påverka situationen i Gaza.
– För Gaza finns det inget ljus i slutet av den svarta tunneln, säger han till The New York Times.
Fakta: Över ett års krig
Fler än 44 000 palestinier i Gazaremsan har dödats sedan krigsstarten, som följde på terrorstämplade Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Siffrorna kommer från hälsomyndigheter i Hamasstyrda Gaza.
Under samma period har nästan 1 600 israeler dödats, runt 1 200 av dem under 7 oktober-attacken, enligt israeliska myndigheter.
Bland dödsoffren i Gaza finns över 330 hjälparbetare, fler än 1 000 vårdarbetare och omkring 180 journalister/mediearbetare.
Runt 1,9 miljoner människor, nästan hela Gazas befolkning, befinner sig på flykt inom landremsans gränser, enligt FN:s beräkningar. Många av dem har tvingats fly flera gånger.
Närmare 350 000 människor uppskattas stå inför katastrofala nivåer av livsmedelsbrist, enligt FN-stödda IPC (Integrated Food Security Phase Classification).
Källa: Ocha, Unosat, WHO, IPC
