EU:s utrikesministrar fördömde på måndagen Rysslands fortsatta aggressiva agerande och hot mot Ukraina. Talet om 'intressesfärer' har ingen plats på 2000-talet; heter det.
Alla länder måste få välja sin egen säkerhetslösning och vilka organisationer de vill söka sig till. Det principerna kan det inte förhandlas om och bli föremål för revidering eller omtolkning, enligt utrikesministrarna.
Läget ännu mer allvarligt
Ryssland uppmanas att trappa ned, följa internationell rätt och engagera sig i en konstruktiv dialog. Utrikesminister Ann Linde beskrev för svenska journalister i Bryssel att läget kanske har blivit ännu mer allvarligt de senaste dagarna med olika trupprörelser.
USA:s utrikesminister Antony Blinken informerade via videolänk om samtalen med sin ryske motpart Sergej Lavrov i fredags. De ryska kraven på att tidigare Sovjetstater åter ska ingå i en rysk inflytandesfär är helt orimliga för väst. Positionerna är helt låsta. Det positiva är att ryssarna, enligt Lavrov, är öppna för en fortsatt diplomatisk dialog.
I veckan väntas USA lämna skriftliga svar på den ryska kravlistan. De väntas inte uppfylla president Vladimir Putins villkor. Amerikanerna hoppas på samtal om förtroendeskapande åtgärder och rustningskontroll, och ännu ett toppmöte mellan Putin och Joe Biden, minskar spänningen och i varje fall tills vidare avstyra eventuella ryska planer på en ny invasion av Ukraina.
Ytterligare rysk mobilisering
Samtidigt sker ytterligare rysk mobilisering av trupper och vapensystem i Belarus. Betydande inhemska förband deltar och landets president Aleksandr Lukasjenko, betraktad som en paria i väst och att allt mer beroende av Vladimir Putin, är öppen för utplacering av ryska taktiska kärnvapen i landet.
EU:s utrikesministrar varnade på nytt för massiva sanktioner. Men det är inte klart vad det innebär och om det bara gäller vid en fullskalig invasion. Så kallade hybridattacker är svårare att definiera och möta. Det finns också olika åsikter i EU om vilka åtgärder som är rimliga.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz utesluter inte att även den ryska gasledningen Nordstream 2, mellan Ryssland och Tyskland, kan bli föremål för sanktioner. Men han menar att hänsyn också måste tas till de egna konsekvenserna. Det tyska beroende av rysk gas är stort. Det gäller att det internationella systemet för penningöverföringar, Swift, fungerar. Att stänga ute Ryssland nämns som en möjlig bestraffning.
”Krävs inte full invasion för sanktioner och hårda åtgärder”
– Det är alltid svårt med det som vi kallar för hybridkrigföring. Man vet inte säkert vem som gör vissa angrepp. Men det viktiga är signalen: Det krävs inte en full invasion för att det ska bli sanktioner och andra typer av hårda åtgärder. Det är om det blir något slags angrepp på Ukraina, säger utrikesminister Ann Linde enligt TT.
Ann Linde träffade på måndagen tillsammans med sin finländske kollega Pekka Haavisto även Nato-chefen Jens Stoltenberg. Inom Nato diskuteras nu stöd till Ukraina och medlemsstaterna i östra Europa, tidigare ingående i Sovjetblocket och Warszawapakten.
Natos närvaro förstärks nu när Danmark skickar en fregatt till Östersjön och fyra jaktplan till Litauen. Nederländerna sänder två jaktplan till Bulgarien i vår och ytterligare fartyg och trupp till Natos snabbinsatsstyrka. Medlemsländer som USA och Frankrike planerar för ytterligare förstärkningar. Det gär också Storbritannien.
"Nato kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara alla medlemsländer. Vi kommer alltid att svara på all försämring av säkerhetsläget, inklusive genom att stärka vårt gemensamma försvar", säger Jens Stoltenberg i ett uttalande.
Estland stoppas från att skicka tyskbyggda vapen
Det har väckt irritation i Kiev att Tyskland stoppat Estland från att skicka tyskbyggda vapen till Ukraina av principiella skäl. Men inte heller Sverige kommer att göra det.
– Vi har ju väldigt starka regler om vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer ju Ukraina på många sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror att är något av det viktigaste, säger Ann Linde i Bryssel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill stötta Ukraina med ett nytt ekonomiskt biståndspaket, med akuta lån och bidrag. På måndagen meddelade hon att kommissionen snarast hoppas på grönt ljus för att avsätta 1,2 miljarder euro till stöd för Ukrainas finansiella behov under konflikten med Ryssland.
USA uppmanar amerikanska medborgare att avstå från resor till Ryssland. Anhöriga till anställda på amerikanska ambassaden i Kiev ombeds att lämna landet av säkerhetsskäl. Även Storbritannien gör det gällande brittisk ambassadpersonal i landet. Sverige har planer för en evakuering, men det är inte aktuellt för dagen, enligt utrikesminister Ann Linde.
Sent på måndagen svensk tid planerades ett videomöte mellan president Joe Biden och flera ledare för länder i Europa och EU om krisen. Samtidigt hade försvarshögkvarteret Pentagon försatt 8500 soldater i högsta beredskap för att med kort varsel kunna förstärka EU- och Nato-medlemmar i östra Europa.
