Ulf Kristerssons resa till Ankara är en del i försöken att baxa in Sverige i Nato. Ett möte där mycket kan stå på spel. GP:s Jan Höglund besvarar fem frågor om mötet i den turkiska huvudstaden.
Ulf Kristerssons resa till Ankara är en del i försöken att baxa in Sverige i Nato. Ett möte där mycket kan stå på spel. GP:s Jan Höglund besvarar fem frågor om mötet i den turkiska huvudstaden. Bild: Vyacheslav Prokofyev/Christine Olsson/TT

Fem punkter: Ulf Kristerssons möte med Recep Tayyip Erdogan

Varför är tisdagens möte mellan Sveriges statsminister och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan så viktigt? Vad står på spel för de båda ledarna och länderna?
GP:s Jan Höglund förklarar hur Ulf Kristersson går en riskfylld balansgång för ett svenskt Nato-medlemskap.

ANNONS
|

Varför besöker Kristersson Ankara?

För att försöka övertyga Erdogan om att Sverigen lever upp till de villkor som presidenten ställer upp för ett slutgiltigt godkännande av ett svenskt inträde i Nato. Enligt en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet inför Nato-toppmötet i Madrid i somras gäller det ökat samarbete mot terrorism, möjlig vapenexport och utlämning av misstänkta terrorister.

Vad vill Erdogan att Kristersson ska göra?

Sverige lovar ge sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet och tar nu uppenbarligen avstånd från kurdiska grupper i Syrien. Dessa är allierade med väst i kampen mot IS men betraktas som terrorister av Ankara. Kristersson kommer säga att all verksamhet som på svensk mark stöttar eller samlar in pengar till terrorism ska motverkas. Han kommer också att framhålla att det inte finns hinder för export av svenska vapen. Men det räcker sannolikt inte. Erdogans krav på utlämning av personer i Sverige går bara att tillmötesgå i enskilda fall om det inte strider mot svensk lag.

ANNONS

Hur påverkar detta Sveriges Natoansökan?

28 av 30 Natoländer har gett Sverige klartecken. Ungerns parlament väntas säga ja nästa månad och sedan återstår Turkiet. Frågan om utlämningar är känslig för många turkar, inte minst presidenten själv. Han har upprepat hotet om att stoppa Sverige och Finland om länderna inte uppfyller Turkiets krav. Ingen tror att Erdogan kan stoppa Sverige och Finland, men av taktiska skäl kan han dra ut på avgörandet.

Vilka konsekvenser får det för Sveriges utrikespolitik?

Avståndstagande till YPG och PYD har väckt förvåning, inte minst i Finland. Enligt Kristersson går länderna enade hand i hand. Men om svenska eftergifter mot Erdogan i principiella frågor misstolkas i Helsingfors kan sprickor uppstå. Stats- och utrikesministern lämnar också undvikande svar på frågan om Turkiet är att betrakta som en demokrati. Om Erdogan dessutom genomför en nya invasion av kurdiska områden i norra Syrien hamnar regeringen i ett dilemma.

Vad händer nu?

Turkiet är medlem i Nato, men också i fejd med Nato-landet Grekland om vatten, öar, naturresurser och flyktingar. USA vägrar sälja avancerade stridsflyg till landet sedan Erdogan köpt ett ryskt luftförsvarssystem och har inte lämnat ut ledaren för den rörelse som Turkiet hävdar låg bakom statskuppförsöket 2016, Fethulla Gülen. Turkiet säljer attackdrönare till Ukraina och fördömer de ryska annekteringarna, men har inte infört sanktioner. Tvärtom har Putin och Erdogan stärks sina ekonomiska band. I denna säkerhetspolitiska häxkittel är Sverige och Finland Nato-medlemmar till 98 procent, i väntan på en välsignelse från en nyckfull Erdogan.

ANNONS

LÄS MER:Turkiet välkomnar nya svenska hållningen till YPG och PYD

LÄS MER:Billström (M): Sverige ska uppfylla Nato-avtal med Turkiet

LÄS MER:Kakabavehs kritik efter Billströms (M) lördagsintervju

ANNONS