Vad händer?
På tisdagskvällen samlades Israels regering för att rösta om en temporär uppgörelse med terrorstämplade Hamas om tillfälliga pauser i striderna under fyra eller fem dagar och utväxling av 50 barn och kvinnor av de närmare 240 i gisslan mot att tre palestinska fångar släpps för varje israel. Efter ett maratonmöte under natten beslutade Israel att gå med på avtalet. Tanken är att Internationella Rödakorskommittén får en central roll i överlämnandet under tidsbestämda etapper i en process kringskuret av villkor och osäkerheter. Humanitära korridorer och fler transporter med nödhjälp ska även tillåtas. Det bygger på en skör överenskommelse som när som helst skulle kunna kollapsa om den inte respekteras av alla parter.
Varför går Israel med på detta?
Med 1 200 israeler döda i terrorattackerna den 7 oktober och enligt palestinska uppgifter över 14 100 döda i Gaza sedan Israel gick till anfall är den humanitära situationen förtvivlad för de över två miljonerna människorna på Gazaremsan. Bilderna av den omfattande förödelsen, på döda och skadade, och vittnesmål från människor som stannar i ruiner, söker skydd utanför helt eller delvis förstörda sjukhus eller flyr söderut mot Egypten är talande och svåra att ta in. Från omvärlden, även Israels närmaste allierade som USA, har pressen ökat för varje dag på den israeliska ledningen att gå med på en vapenvila av humanitära skäl. Så sent som på tisdagskvällen krävde det skotska parlamentet att det sker omedelbart. Men regeringen Netanyahu är även pressad inifrån, från israeler. Anhöriga till gisslan protesterar och oppositionen har krävt premiärministern avgång som ansvarig för att Hamas över huvud taget kunde genomföra sina attacker.
Går det att tala om vapenvila?
Ordet är laddat och känsligt. Israel har som uttalat mål att tillintetgöra Hamas som militär och politisk kraft i Gaza och en gång för alla förhindra nya terrorattacker. Hamas befaras av israelerna utnyttja varje eldupphör för att rusta upp och gruppera om styrkorna inför nya angrepp mot de israeliska marktrupperna och boende i Israel. Det som uppgörelsen betyder är en tillfälliga paus i striderna under fyra dagar för att möjliggöra att delar av gisslan i Gaza utväxlas samtidigt som införseln av humanitär hjälp på lastbilar kan ökas, bland annat med mat, mediciner och bränsle. Benjamin Netanyahu tackade på tisdagskvällen i en video USA:s president Joe Biden för hans medverkan.
Hur har Hamas reagerat?
Hamas ledare Ismail Haniyeh sa på tisdagen att de var nära att komma överens om ett "stilleståndsavtal" efter mer än sex veckors strider. BBC skriver att det arabiska ordet som används i uttalandet – "hudna" – är associerat med en icke-permanent typ av paus. Hamas bekräftade villkoren för vapenvilan en timme efter det israeliska beskedet.
Vilken roll spelar Qatar i detta?
Det lilla emiratet Qatar vid Persiska viken, rikt på gas och olja, har medlat i flera konflikter, bland annat Afghanistan och Gaza, och var värd för talibanerna och nu för Hamas politiska gren. I huvudstaden Doha har förhandlingar pågått i flera veckor. Landet har genom sitt ekonomiskt och diplomatiska inflytande fått en internationell roll och blivit en viktig bundsförvant för väst, inte minst som medlande part i krisen kring Gaza. Landet kan finansiellt och politiskt få en avgörande betydelse för Gaza när framtiden till slut ska byggas upp på resterna av det som nu läggs i grus och aska. Kriget pågick på tisdagen som intensivast. Oroligheterna på Västbanken och i norr, längs gränsen mot Libanon, tog inte heller någon paus, tvärtom.
LÄS MER:Uppgifter om ”preliminärt avtal” mellan Israel och Hamas
LÄS MER:Expert: En sämre deal än vad Hamas brukar få från Israel
LÄS MER:Manifestation vid statsministerns afterwork på Pustervik i Göteborg
