Fem punkter: Därför ökar kärnvapenhotet

Kärnvapenhotet ökar med kriget i Ukraina. Det otänkbara har blivit ett högst närvarande och skrämmande hot. Vad har hänt och varför är det viktigt? GP:s Jan Höglund förklarar.

ANNONS
|

Vad har hänt?

Det är ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge i världen och vi ser en oroande teknologisk utveckling just nu. Situationen är för närvarande utan internationell kontroll och flera länder har eller kan vara på väg att få kärnvapen. Det gäller erkända kärnvapenmakter, men också auktoritära regimer som Nordkorea och Iran. Spänningen kring Koreahalvön stiger hela tiden och osäkerheterna kring Iran är alarmerande.

Varför bör vi vara oroade?

Därför att tröskeln för att använda massförstörelsevapen har sänkts dramatiskt. Det är inte längre bara ett avskräckande hot. Sedan andra världskriget har det funnits en insikt om att ingen kan vinna, att en attack riskerar en ömsesidig total förintelse. Men nu anses mänskligheten, enligt vetenskapsmän som följer utvecklingen, vara närmare undergången någonsin.

ANNONS

Vad är största risken?

Kriget i Ukraina och Rysslands upprepade varningar om att inte utesluta bruket av kärnvapen. Det rör sig om, enligt rysk retorik, så kallade taktiska kärnvapen som skulle kunna sättas in på slagfältet. Men det är förledande och förrädiskt. Dessa vapen har potentiellt en fruktansvärd förstörelseförmåga. Ett angrepp skulle utan tvivel få avsevärda konsekvenser och leda till regionala och globala motåtgärder i en snabb och oöverskådlig spiral.

Inser inte president Putin detta?

Säkert, men han spelar bevisligen högt i ord och handling. Det visar hans fullskaliga erövringskrig i Ukraina och genom att utmana väst med krav på en återgång till en gammal, imperialistisk och oacceptabel världsordning på hans villkor. Hans krig går dåligt, men målet för ”specialoperationen” ligger fast. Och ju mer Putin pressas av det ukrainska motståndet och västs inblandning, med allt mer kvalificerat militärt stöd till Kiev, desto mer desperat kan han befaras agera.

Finns ingen het linje mellan USA och Ryssland?

Kontakter förekommer på högsta nivå, även militär. Men det sker sporadiskt och med oklar praktisk betydelse. Relationerna är iskalla. Som ny president förlängde Joe Biden Nya Start-avtalet med Ryssland om strategiska kärnvapen på fem år. Det var förtroendeskapande och möjliggjorde inspektioner för båda sidor.

Men det fungerar inte längre, meddelade amerikanska UD i veckan. Moskva stänger anläggningar för USA:s inspektörer och har missat en tidsfrist för att sammankalla en bilateral rådgivande kommission, heter det. Det bryter mot det enda avtal som finns idag mellan världens största kärnvapenmakter. Det är illavarslande.

ANNONS

LÄS MER:Experter: Domedagen har kommit närmare

LÄS MER:Fem punkter: Stridsvagnar över röd rysk linje

LÄS MER:Tunga vapen drar in väst i kriget

LÄS MER:Krisen äventyrar Sveriges medlemskap i Nato

ANNONS