I det läckta mejlet, som nyhetsbyrån Reuters tagit del av, diskuteras möjliga alternativ för hur Storbritannien och Spanien skulle kunna pressas efter att länderna försvårat amerikanska operationer under kriget mot Iran.
För Storbritanniens del handlar ett av alternativen om att USA skulle kunna ompröva sitt diplomatiska stöd till brittiska utomeuropeiska territorier. Där nämns bland annat Falklandsöarna, som även Argentina gör anspråk på.
Bland alternativen som diskuteras i mejlet finns även att undersöka möjligheten att få Spanien suspenderat från Nato, med anledning av landets motstånd mot kriget.
Enligt Jan Hallenberg, professor och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, saknas däremot stöd i Natofördraget för att utesluta ett medlemsland på det sättet.
– Det är ännu ett uttryck för den besvikelse USA känner inför europeiska staters ageranden i Irankriget. När det gäller Storbritannien handlar det om att USA från början inte tilläts använda brittiska baser. Spanien har å sin sida sagt att kriget är oacceptabelt, vilket har förargat Trump. Men enligt Natofördraget är det inte möjligt att utesluta länder på det sättet, säger Jan Hallenberg.
”Mindre politisk tyngd”
Jan Hallenberg påpekar att mejlet kommer från Pentagon, och inte direkt från Vita huset.
– Det gör att det har lite mindre politisk tyngd än om mejlet hade kommit direkt från Trump och Vita huset, säger han.
Samtidigt menar han att uppgifterna är ännu ett tecken på att relationen mellan USA och de europeiska Natoländerna har försämrats kraftigt.
– Relationerna mellan USA och de europeiska Natomedlemmarna är de sämsta de har varit någonsin. Möjligen var de också mycket dåliga under 2003 och 2004, i samband med Irakkriget. Då var det nära att Nato sprack. Men att presidenten är så tydligt negativ är allvarligt för Natos framtid och USA:s engagemang i Nato, säger Jan Hallenberg.
Han tror att det spända läget kommer att prägla samarbetet framöver.
– Det kommer att vara dåliga relationer mellan USA och de europeiska Natoländerna det här året. Det kommer att bli svårt för länderna att komma överens när de möts för toppmöte i juli i Turkiet, säger han.
Argentina gör fortsatt anspråk
Falklandsöarna, som Argentina kallar Malvinerna, har länge varit föremål för en territoriell konflikt. Argentina gör fortfarande anspråk på ögruppen, medan Storbritannien hävdar att öarna är brittiska.
Tidigare i april upprepade Argentinas president Javier Milei landets krav på full suveränitet över territoriet. Milei har också en god relation till USA:s president Donald Trump.
– Argentina vädrar morgonluft och ser positivt på att USA överväger detta, säger Jan Hallenberg.
Storbritannien står fast vid sin hållning.
– Falklandsöborna har tidigare röstat med överväldigande majoritet för att förbli ett brittiskt utomeuropeiskt territorium, och vi har alltid stått bakom öbornas rätt till självbestämmande och det faktum att suveräniteten ligger hos Storbritannien, sade en talesperson för den brittiska premiärministern på fredagen, enligt BBC.
USA:s utrikesdepartement upprepade neutralitet
Pentagon har inte direkt kommenterat innehållet i det läckta mejlet.
En talesperson sade däremot att man kommer att ”säkerställa att presidenten har trovärdiga alternativ för att se till att våra allierade inte längre är en papperstiger utan i stället gör sin del”, rapporterar BBC.
USA:s utrikesdepartement upprepade samtidigt på fredagen att landet fortfarande är neutralt i frågan om Falklandsöarnas suveränitet, rapporterar Guardian.
”Vår ståndpunkt gällande öarna är fortfarande neutral. Vi erkänner att det finns motstridiga anspråk på suveränitet mellan Argentina och Storbritannien”, sade en talesperson för departementet.
