Natten till onsdag tog sig en ”stor mängd” ryska drönare in i polskt luftrum, enligt landets premiärminister Donald Tusk. Flera av dem sköts ned, varav en kraschade in i ett bostadshus i orten Wyryki.
Den ryska regeringen nekar till att ligga bakom drönarintrånget, men allt tyder på att så är fallet.
– De sänder dubbla budskap. Å ena sidan måste de säga ”nej, det är inte vi. Det är Ukraina.” Men samtidigt ... de gapskrattar ju. De vet ju att vi vet att det är dem, men vi gör ingenting. Och ryska krigsbloggare, som i regel är regimens förlängda arm, erkänner öppet att det här är Ryssland, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Är man inte det minsta orolig för att Nato ska dras in i kriget på allvar?
– Uppenbarligen inte, inte på den här nivån i alla fall.
Ryssland tror inte på artikel fem
Han menar att Ryssland vill skicka signaler till väst. Dels vill man visa att Ryssland har en slags ”straffrihet”, där det inte straffas för sina handlingar.
– De kan skicka drönare till Natoluftrum i Polen, terrorbomba civila i Ukraina, och nyligen träffades en amerikansk elektronikfabrik i västra Ukraina av en rysk kryssningsmissil. Men ingen reaktion. Det leder inte till några konsekvenser från Nato-sidan, och det är framför allt USA man tittar på då, säger Jakob Hedenskog.
Presidenten i USA, Donald Trump, har tidigare hotat med hårda sanktioner mot Ryssland, men de har aldrig blivit verklighet.
– Han har ju visat sig vika ner sig hela tiden. Kärnan i det här är Natos artikel fem (principen att ett anfall mot en Natomedlem ses som ett anfall mot alla, reds. anm.). Det spelar ingen roll om Natoledarna säger att den gäller så länge man inte visar att man står upp för varandra i praktiken. Just nu kan man inte anta annat än att Ryssland utgår från att artikel fem inte kommer att gälla i ett skarpt läge, säger Jakob Hedenskog.
Ett annat syfte med drönarintrånget är att pressa fram ett gynnsamt fredsavtal i Ukraina. I flera europeiska länder finns en rädsla hos befolkningen för ett stort krig i Europa. Att flyga in drönare i Natos luftrum kan vara ett sätt att få väst att pressa Ukraina till att gå med på Rysslands villkor, som i praktiken skulle innebära en ukrainsk kapitulation.
För att gå med på ett vapenstillestånd har Ryssland hela tiden ställt krav som varit omöjliga för Ukraina att gå med på.
Måste visa tydlighet mot Ryssland
Polen har åberopat Natos artikel fyra, vilket innebär att konsultationer kommer hållas mellan Natoländerna. Enligt Jakob Hedenskog krävs nu att väst vidtar åtgärder för att göra Rysslands krig mer kostsamt – som leveranser av vapen och vapensystem med lång räckvidd som kan slå ut Rysslands drönartillverkning – och tydligt kommunicerar till Ryssland att varje kränkning av Natos luftrum kommer att slås ner.
– Och den här kommunikationen måste ske snabbt. För just nu visar ju Natos ledare att man inte vet vad effektiv avskräckning är. Man vidtar inte de åtgärder som krävs för att visa att det här är något som är fullständigt oacceptabelt och som leder till konsekvenser, säger Jakob Hedenskog.
Han menar att västmakternas tidigare försök att deskalera situationerna inte har fungerat, utan i stället har lett till att Ryssland eskalerat ännu ett steg.
– Det finns många fel som har begåtts från väst och Nato-sidan i den strategiska kommunikationen med Ryssland och omvärlden.
