Polis griper en demonstrant under protester utanför Georgiens parlament i Tbilisi den 8 mars.
Polis griper en demonstrant under protester utanför Georgiens parlament i Tbilisi den 8 mars. Bild: Zurab Tsertsvadze/AP/TT

Expert: Georgien vänder sig mot Moskva

Håller Nato- och EU-aspiranten Georgien på att lägga drömmen om Bryssel på hyllan? Georgiens "Kremlinspirerade" agentlagförslag, som nu uppges ha återkallats, väcker farhågor om att Tbilisi i allt högre grad vänder blicken mot Moskva.

ANNONS

– Det kan hända att man tänkt att EU ställer orimliga krav, att man lika gärna kan närma sig Ryssland i stället, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Under veckan har dramatiska scener utspelat sig utanför parlamentet i Tbilisi, där demonstranter mötts av tårgas, pepparsprej och vattenkanoner när de protesterat mot det kontroversiella lagförslaget. I lagtexten hette det att organisationer som till mer än 20 procent finansieras av utländska pengar måste registrera sig som "främmande agenter" – eller straffas med dryga böter.

På torsdagen kom plötsligt beskedet att lagförslaget dras tillbaka. Men regeringens uttalande lämnar frågetecken.

ANNONS

"När den känslosamma situationen lägger sig ska vi bättre förklara för allmänheten vad lagen var till för, och varför det var viktigt att säkra transparensen vad gäller utländskt inflytande i vårt land", lyder uttalandet från regeringspartiet Georgisk dröm, som menar att lagförslaget felaktigt framställts som en "rysk lag".

Inskränka demokratin?

Från oppositionens sida sågs lagen som just ett sätt att närma sig Ryssland och fjärma sig från Europa, enligt Jakob Hedenskog. Kritiker har framhållit att förslaget var en ren kopia av den ryska lag som sedan 2012 kraftigt har begränsat journalister och demokratiska institutioner i grannlandet i norr.

– I Ryssland har lagen blivit mer och mer drakonisk och i princip gjort all opposition olaglig, säger han.

Enligt Jakob Hedenskog var förslaget bara det senaste i en rad regeringsåtgärder som syftar till att inskränka demokratin i Georgien. Den forna Sovjetstaten – som 2008 invaderades av Ryssland som då ockuperade utbrytarprovinserna Sydossetien och Abchazien – tycks alltmer gå Kremls ärenden.

Sanktioner motverkas

Regeringspartiet Georgisk dröm grundades av den georgiske oligarken Bidzina Ivanisjvili som gjort sin förmögenhet i Ryssland.

– Han håller sig i bakgrunden, men i praktiken styr han partiet och kanske hela landet, och försöker driva Georgien i en mer prorysk riktning, säger Hedenskog.

ANNONS

Framför allt innebär det att man alltmer omfamnar kyrkan och dess konservativa agenda, med starkt motstånd mot hbtq-rörelsen och allt som anses hota "traditionella värderingar".

Men sedan invasionen av Ukraina för ett drygt år sedan har Georgien även vänt sig alltmer mot Moskva och dessutom aktivt motverkat västs sanktioner mot Ryssland.

– Dels har man inte hoppat på sanktionerna, dels finns det indikationer på att Ryssland använder Georgien för att kringgå sanktionerna och att regeringen i Tbilisi låter det ske, säger Jakob Hedenskog.

– Den georgiska regeringen har inte ställt upp för Ukraina – trots att Ryssland i praktiken ockuperar även georgiskt territorium.

Drar paralleller till Majdan

I början av 2022 ansökte Georgien, Ukraina och Moldavien om EU-medlemskap. Några månader senare meddelades att Ukraina och Moldavien fått kandidatstatus – men inte Georgien, då landet först behövde genomföra en rad reformer. Det nu återkallade lagförslaget motverkade direkt den politik som landet bör föra för att få ta klivet ut ur EU:s väntrum, enligt Jakob Hedenskog.

Samtidigt är en majoritet av befolkningen emot Rysslands krig och runt 80 procent stödjer ett EU-medlemskap. Veckans våldsamma demonstrationer får Jakob Hedenskog att dra paralleller till revolten i Ukraina 2013–2014. Då skakades Självständighetstorget (Majdan) i Kiev av dödliga protester när befolkningen vände sig mot den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj.

ANNONS

– Står Georgien inför något sorts Majdan, ett ukrainskt scenario? Är det ett Janukovytj-ögonblick vi ser? Det kan hända saker väldigt snabbt – regimen kan tappa kontrollen, vilket var vad som hände i Ukraina.

Demonstranter med Georgiens, Ukrainas och EU:s flagga i huvudstaden Tbilisi.
Demonstranter med Georgiens, Ukrainas och EU:s flagga i huvudstaden Tbilisi. Bild: Zurab Tsertsvadze/AP/TT
En man med den georgiska flaggan framför en brinnande barrikad i närheten av parlamentet i Tbilisi under veckans protester.
En man med den georgiska flaggan framför en brinnande barrikad i närheten av parlamentet i Tbilisi under veckans protester. Bild: Zurab Tsertsvadze/AP/TT

Fakta: Konflikten i Georgien

Den 8 augusti 2008 eskalerade spänningar mellan regeringen i Tbilisi och separatister i regionen Sydossetien till krig. Ryssland grep in på separatisternas sida och avancerade långt in i Georgien innan ett EU-förhandlat eldupphör trädde i kraft fem dagar efter krigsutbrottet.

Separatister i regionen Abchazien tog samtidigt tillfället i akt att med rysk hjälp driva ut georgiska styrkor. Både Sydossetien och Abchazien utropade efter kriget självständighet och erkändes snabbt av Ryssland.

Enligt avtalet från 2008 skulle samtliga parter dra sig tillbaka till positionerna de höll före kriget. Ryssland har dock fortfarande tusentals soldater stationerade i Sydossetien och Abchazien, och har över tid ökat sitt inflytande över utbrytarrepublikernas ekonomi och politik.

Femdagarskriget mot Ryssland 2008 sägs delvis ha berott på Georgiens ambition att bli medlem i försvarsalliansen Nato. I och med kriget svalnade det västliga stödet till Georgien och Natomedlemskapet sköts på framtiden. Rysslands anfall mot Ukraina 2022 har drivit på georgiska ambitioner att söka EU-medlemskap.

Källor: EUMM, Amnesty International, MSB, Landguiden/UI

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS