Ett långt farväl utan ände i sikte

I sommar är det tre år sedan britterna röstande för att lämna EU. Det är fortfarande osäkert när det sker. Här är turerna i punktform:

ANNONS

23 juni 2016: Folkomröstningen genomförs med ett oväntat och för många chockerande resultat: 51,9 procent av de röstande ville lämna EU. Valdeltagandet var drygt 70 procent.

13 juli 2016: Den tidigare EU-anhängaren Theresa May efterträder David Cameron som premiärminister och får ansvar för brexitprocessen.

29 mars 2017: Storbritannien begär formellt om utträde. Det ska ske exakt två år senare, dett vill säga den 29 mars 2019.

Sommaren 2017: Långa och svåra utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds.

Sommaren 2018: Fler tunga avhopp sker i Mays kabinett: brexitminister David Davis och utrikesminister Boris Johnson.

13 november 2018: Ett bindande utträdesavtal är klart på 585 sidor samt en politisk deklaration,

ANNONS

15 november 2018: chefsförhandlaren och brexitministern Dominic Raab avgår i protest.

11 december 2018: May ställer in omröstning om avtalet när hon inser att det inte finns tillräckligt stöd för den. Dagen efter väcks misstroendeomröstning som hon överlever.

15 januari 2019: Avtalet röstas ner med stor majoritet i underhuset.

12 mars 2019: Avtalet röstas ner igen med nästan lika stora siffror.

13 mars 2019: Underhuset ställer sig bakom ett förslag om att utträdet inte får ske utan avtal. EU-toppmöte går med på att brexit skjuts upp till den 22 maj, dagen före EU-parlamentsvalet.

29 mars 2019: underhuset förkastar avtalet en tredje gång.

10 april 2019: EU-ledarna går med på att förlänga utträdet med sex månader. Om inget avtal finns före EU-valet den 23 maj måste britterna lämna EU den 1 juni, om de inte deltar i valet till EU-parlamentet.

31 oktober 2019: Halloween, nytt datum för det brittiska utträdet.

ANNONS