Belarusisk polis griper Roman Protasevitj vid en demonstration i Minsk 2017.
Belarusisk polis griper Roman Protasevitj vid en demonstration i Minsk 2017. Bild: Sergej Grits/AP/TT

"En signal om att ingen kan känna sig säker"

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko tvingade ned ett flygplan på väg mellan två EU-huvudstäder och grep en regimkritisk journalist.
Agerandet skickar en signal till resten av oppositionen: Ni är inte säkra någonstans, säger Belaruskännaren Martin Uggla.

ANNONS
|

Belarus gripande av den för regimen misshaglige journalisten Roman Protasevitj får inte bara direkt effekt i form av en tystad oppositionsröst. Det sänder också ett lika tydligt som blodisande budskap till andra belarusiska oppositionella, enligt Martin Uggla, ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

– Det är en signal om att ingen kan känna sig säker, även om man befinner sig utanför Belarus. Många har ju tvingats i exil, och har trots de svårigheter som finns ändå kunnat känna sig trygga, vilket Roman Protasevitj uppenbarligen gjorde. Ingen hade kunnat tro att något sådant här skulle kunna inträffa, säger han.

ANNONS

"Hämndmotiv involverat"

– Man ville komma åt Protasevitj, som har spelat en viktig roll. Det finns säkert ett hämndmotiv involverat. Men det handlar också om skrämseleffekten, att försöka passivisera demokratirörelsen på olika sätt.

Hädanefter måste oppositionella belarusier som antingen frivilligt har lämnat landet eller har tvingats att gå i exil vara mer vaksamma, enligt Uggla.

– Det är med stor sannolikhet ett av syftena med det här agerandet från regimens sida, säger han.

Oppositionen "hårt tilltufsad"

Uggla drar paralleller till hur Belarus nära allierade Ryssland har hanterat personer som av ett eller annat skäl har gjort sig obekväma hos de styrande.

Däribland oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som har kastats i fängelse i en process som allmänt anses vara politiskt motiverad, efter att först ha utsatts för en nervgiftsattack ombord på ett flygplan.

– I första hand vill man få bort oppositionella genom att rensa banan, så att säga. Om inte det lyckas är man beredd att fängsla dem.

TT: Hur mår den belarusiska oppositionen i dag?

– Den är oerhört pressad och hårt tilltufsad av regimen. Många sitter frihetsberövade eller har drivits i exil. Människor döms var och varannan dag till långa fängelsestraff för deltagande i demonstrationer, och det kommer rapporter om misshandel och tortyr. Det finns väldigt små möjligheter att mobilisera aktivt motstånd just nu.

ANNONS

Pontus Ahlkvist/TT

Fakta: Oppositionen i Belarus

Sedan det utdömda valet i Belarus i augusti 2020, som den auktoritäre presidenten Aleksandr Lukasjenko påstår sig ha vunnit, har ledarskiktet i oppositionen antingen kastats i fängelse eller tvingats i exil.

Svetlana Tichanovskaja, som utmanade Lukasjenko i valet, lämnade landet under hotfulla omständigheter, och samordnar sedan dess oppositionens arbete från Litauen.

Många av de hundratusentals belarusier som i höstas och vintras gick ut på gatorna för att kräva Lukasjenkos avgång och en övergång till demokrati har fängslats, och i många fall misshandlats och torterats.

Senast i förra veckan rapporterades ett dödsfall från en straffkoloni i östra Belarus, då en 50-årig demokratiaktivist som satt inspärrad för att ha deltagit i protesterna dog, enligt lokala medier av hjärtproblem.

ANNONS